söndag, december 31, 2006

Myshelg

Päronen var här igår på middag! Jag svängde ihop nåt mumsigt till middag, sen spelade vi monopol och Singstar. Myyyysigt var det, och roligt!
Och idag har vi bara slappat hela dagen jag och pojken. Mysigt det med!
Nu ska jag snart gå och diska, det är kanske mindre mysigt men iaf..

Och imorrn ska vi till Edsbro till Mickes föräldrar och skåla in det nya året.
Det blir nog mysigt det med! :)
Och så ska vi sjunga lite mer Singstar, hehe :P

Blir nog ett mysigt slut på 2006!

/Mys-Tilda

torsdag, december 28, 2006

Underbart! :D

Ja jag känner mig så glad i hela kroppen! :D
Vet inte riktigt varför. Kanske för att året snart är slut, det är en början på nånting nytt och spännande.
Och för att allt som betyder något för mig har jag hos mig, jag har allt i mitt liv som jag nånsin har velat ha!
Allt det dåliga.. det löste sig till sist! Jag visste att det skulle göra det, bara jag gav det lite tid!
Och det har jag gjort nu, och nu är allt bra! :D

Mikael, du är den största kärleken!
Utan dig vore jag hemlös i livet.
Jag älskar dig min gos! :D


Nej om man ska ta itu med garderoben kanske. Fast SÅÅ glad vet jag inte om jag är, haha :P
Men alltså man borde ju..
Vi får se hur det blir. Lovar inget.
Ska iaf gå och göra nåt annat än att sitta framför datorn.

Hejrå mina vänner! Speciellt ni som betyder så mycket, ni vet vilka ni är! (F)



PS. Idag fyller jag 20,5 år! Hehe, grattis till mig :P DS.

onsdag, december 27, 2006

Nöööjd!

Helt sjukt nöjd med mitt spel igår!!
Lirade ju julklappen, en tävling som pågick mellan 11,00 och 17,00 ungefär.
Fast jag trodde den började 13,00 så 5 minuter innan start ringer dom och undrar var jag är. Ooops. Åkte dit i kjolen, hehe :P Då var jag ju liksom ombytt och klar när jag kom dit.

Spelade först individuellt, då kom jag tvåa, 1295 med hcp, det blir 1115 rent! Nytt pers! :D Fast det är ju inte det officiella rekordet eftersom det inte var nån officiell tävling. Men ändå! :D
Vann 200 kr samt glöggkoppar från prisbordet. Yeah! :D

I 2-manna hamnade man med Marianne, den enda spelaren i klubben som jag inte kan spela med, och som inte har potential för 5 öre. Helt oinspirerad knåpade jag ihop 604 med hcp, 514 rent. Rätt okej ändå. Marianne hade väl typ 470 nånting MED HCP!! Hon har 42 i hcp ska tilläggas då.. Vi kom sist.. Oväntat. Inte. Tog en t-shirt från prisbordet. Det var bara den och en ful keps kvar då eftersom vi kom sist..

I 3-manna kämpade man ihop med Nettan och Lennart. Vi spelade rätt bra, men man började bli trött eftersom man hade 9 serier i ryggen, och så skulle man spela 9 till. Eller ja, det blev ju ca 3 serier i var då eftersom vi spelade var tredje ruta.
Ett tag kopplade vi faktiskt greppet och ledde, men sen blev vi omsprungna när energin tog slut så vi hamnade på en andra plats. Men det var ju skitbra ändå!
Då cashade man in 100 spänn till, vi fick 300 att dela på. Samt 6 st snygga, stora ölglas från prisbordet.

Slutsats: Skitnöjd! :D

tisdag, december 26, 2006

Summering av julen :)

...som officiellt inte är slut än eftersom det är en annan dag imorrn :P

Julafton var supermysig, jag lyckades sova ända till klockan åtta *stolt* Sen var jag bara tvungen att gå upp och kolla min julstrumpa. Älsklingen hade lagt en lapp däri så jag skulle leta efter paketen (ja det var två) för dom fick inte plats i min strumpa, hehe.
Jag frågade honom varför jag fick TVÅ paket. Då sa han: Grattis på namnsdagen älskling! Hihi jag heter ju Eva :)
Så gick han upp och hämtade sin strump-klapp också. Och vi var lika misslyckade båda två. Han hade köpt ett expansionspaket till Sims 1 som jag inte spelar längre, tror det ligger och skräpar ute hos pappa. Men det ska bytas såklart. Och jag hade köpt ett cdrom-spel till honom som han redan hade, haha :P
Men han hade köpt lotter till mig också ju, det var det som var i det andra paketet. Och jag vann faktiskt totalt 75 kr på 8 lotter :D
Sen åt vi frukost och tände fjärde ljuset.
Vid elva-tiden åkte vi till kyrkogården och tände ljus för de som inte kan vara med oss här nere på jorden..
Sen åkte vi hem och jag klämde och skakade lite på paketen som låg under granen, hihi :)
Vid ett-tiden började vi käka. Och man äter ju alltid för fort så man orkar aldrig så mkt mat som man skulle vilja. Men man orkar ju en liten bit av varje iaf. Inte sillen dårå, det är äckligt :P
Sen hann man smälta maten innan Kalle Anka. Och där satt man i soffan och klappade i händerna åt de trallvänliga trudilutterna som spelades i rutan! :)
Och sen var det dags för julklappsöppning! :D
Och ja vad ska man säga? Många klappar, många rim :)
Jag räknar upp några grejer som jag fick:

Singstar (av Micke)
Presentkort på spärrklot *wee*
Strumpor (vissa snyggare än andra...)
Trosor
Pengar
Nyutgåvan av Monopol
Två filmer
Sängkläder
Kudde
mm.

Ja sen satt man och lekte med julklapparna ett tag :)
Sen var det lutfisk. Fast Micke och jag åt ingen fick, vi åt skinkmackor, hehe :P
Och då skulle det sjungas snapsvisor helt plötsligt. Favoriten blev Fader Abraham, som inte ens är nån snapsvisa, men som blev jävligt rolig, hahahah!
Efter mycket skratt och skoj åkte vi hem och jag somnade som en sten.

Vaknade nästa dag, lite julångest för det var ju så himla långt till julafton!
Men tur då att det skulle bli en sån händelserik dag!
Först kom mina bröder och sötisarna Emilia och Vilma *myyys* Och Faster Matilda fick paket, jajamen det fick hon! :) Och dom med!
Det var mysigt, vi fikade lite här och så :) Men stackars lilla Vilma var så trötter så ingenting var roligt, hon grinade åt allt. Och så helt plötsligt så skrattade hon i två sekunder, sen kom tårarna igen. Så söööt, tösen :)


Sen var det dags att bege sig till Edsbro. Och vi kom dit precis till kl tre och där var det fullt hus.
Alla syskonen med respektive och tre små barn och en mormor och Janne och Lena och en hund :D
Och vi åt och drack och sen sjönk man tillbaka i soffan, helt mätt.
Och vilket BERG av julklappar det var då! Shit pommes alltså, det var helt sjukt mkt paket!!
Och dom delades ut till sist, av tomte Malin :) Jag fick en skitmysig tröja, och så fick vi exklusiv pasta, tandborstmuggar och tvålkopp och Micke fick också en tröja och så fick han strumpor och en nyckelring med glasögonputsare på, hehe :P
Efter ytterligare lite socialt umgänge åkte vi trötta hem och nu sitter vi här :)

God fortsättning och Gott Slut på er! :)

fredag, december 22, 2006

Dan före dan före dopparedan

Japp det är det idag! 22 december! Det är ju sjukt ju! Man fattar det inte!

Undrar vad jag ska hitta på idag? Garderoben var det tänkt, men det får bli efter alla helger..
Men sen får jag fasen inte skjuta upp det mer!!
3,5 h tills gubben kommer hem. *sakna*
Men bara den här dagen har gått så går det fort, för imorrn ska jag upp till mamma så fort jag vaknar. Då ska jag göra ischoklad, lacka paket, klä granen.. *mys*

Tror inte jag bloggar nåt varken imorrn eller på julafton, eller på juldagen heller för den delen. Kanske inte ens på annandagen för då ska jag bowla i princip hela dagen.

Så jag har tillfället i akt och önskar alla en riktigt God Jul!
Så hörs vi i mellandagarna *ler*

Över och ut..
/Tomte-Tilda

Julklappar

Pappa och Ninna var precis här och lämnade lite klappar till mig!
Och det är ingen som är hemma som kan hindra mig från att skaka och klämma och känna, hihi! :D

Ska slå in de två sista julklapparna alldeles snart, sen är jag helt klar. Känns lite sorgligt faktiskt, vad ska jag göra då i två dagar, i väntan på aftonen? Inga fler rim kan jag hitta på heller, har rimmat på i stort sett allt faktiskt!

God Jul på er! :D

tisdag, december 19, 2006

Juletid

Ja nu är det inte långt kvar till julafton. Gud vad härligt!!
Och jag har en känsla av att vissa saker kan komma att förändras på julafton.. ;D
Jag är ju inte säker förstås, men det finns vissa saker som tyder på det. Men vi får väl se..

Sitter och slår in julklappar nu, myyysigt! Och längtar efter sambon gör jag, hans varma, trygga och kärleksfulla famn.
Men han kommer om dryga 20 minuter, så jag ska nog överleva.

Min kärlek till dig är ädel och utan slut.
Så ringen symboliserar min kärlek till dig.
Den är av ädel metall och den har varken början eller slut.
Precis som min kärlek till dig.
För alltid du och jag Mikael!

&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&

Oroa dig inte mamma! För det är onödigt! Det är inte så allvarligt som det låter!
Och det är fler som har missförstått det jag har skrivit.
Slappna av och sov på kvällarna istället. Och gläd dig åt julen, för det gör jag! :D

måndag, december 18, 2006

PMS:ig

Ja det är jag. Jag känner det. Usch, blir typ irriterad på allt och alla.

Förlåt mig att jag är ett sånt mensbarn för tillfället. Känner mig bara så.. ledsen och övergiven.
Känns som om alla mina vänner överger mig nu och då påminns jag om den vännen som faktiskt har gjort det på riktigt och då känns det som om jag snart inte har några vänner kvar och då vill jag bara gråta.

Och jag saknar allt det som var, längtar tillbaks till flydda tider.
Skoltiden. Högstadiet, gymnasiet. Man hade vänner runt sig hela tiden och det var underbart.

Vet inte vad jag ska skriva. Vill bara gråta. Jag gör det också. Låter tårarna rinna.
För allt som varit, för allt jag saknar och för allt som känns ledsamt och jobbigt.

söndag, december 17, 2006

Hajen Cup 2006

Jaha så var man tillbaka i Norrtälje efter en intensiv helg i Norrköping.
Nu ska jag försöka berätta hela historien.
Vi åkte dit i fredags, jag och familjen. På vägen stannade vi till på Sille krog och tog en burgare. Dom hade nattöppet stod det. Till klockan nio på kvällen, hahaha.
När vi kom till Norrköping åkte vi direkt till hallen för vi tänkte att Monica och dom var säkert där. Det var de enda vi visste som skulle åka på fredagen också, alla andra skulle åka på lördagen. Men när vi kom till hallen var inte Monica där, och inga andra som vi kände heller för den delen.

Så vi åkte till hotellet. Men där var det inga heller. Och inte var det öppet heller, så vi ringde i porttelefonen, och så fick vi komma upp till receptionen.
Det visade sig att Monica inte hade fattat att vi skulle åka på fredagen redan, det hade blivit nåt missförstånd. Så vi var bokade först från lördagen, alltså en natt bara.
Men vi lyckades få ett rum iaf. Och vi hade extrem tur, för hotellet stängde dessutom helt typ 5 minuter efter vi kom dit, och då hade ingen personal funnits kvar heller och då hade det blivit jobbigt.
Vi gick ner på puben i närheten av hotellet och firade med en öl. Eller, jag tog en cider.
Sen kom vi i säng, något trötta.
Så var det upp på lördag morgon och äta frukost och sedan göra stan. Först hittade vi inte ens centrum, men sen gjorde vi det. Då blev det lite julklappar handlade, det var bra.
Sen drog vi iväg till bowlinghallen och DÅ var Monica där :P
Jag slängde i mig en snitzel, sen var det att byta om för nu skulle det ju spelas bowling.
Fast vår start var försenad och då blev man smått irriterad men det gick ändå.
Jag skulle spela med Jensa.
Jag kan väl säga att jag är hyfsat nöjd med mitt spel, jag höll en jämn låg nivå :P Nämen det kändes bra, bara det att jag inte fick med mig käglorna. Det + massa onödiga spärrmissar blir inte så höga poäng. Iofs har jag insett för länge sedan att jag aldrig kommer att få uppleva känslan av att gå till final i Hajen Cup och jag kommer aldrig att få skaka hand med John Pohlman :P Men men, sånt får man leva med.
Anyway, Jensa gick på som ett ånglok, han hade långt över 700 på tre serier så han var liksom stenklar för final.
Vidare till final var också Jocke, Sofie, Emelie,
Johan och Mathias.
Efter kvalet åkte vi tillbaka till hotellet så jag fick duscha, sen gick vi ut och käkade på en italiensk restaurang. Maten var god, men jädrar i min låda vad vi fick vänta på maten. Tror vi väntade i 1,5 timme. Då var jag måttligt glad för hela kvällen hade liksom gått till spillo kändes det som.
Men Amina och jag bestämde oss att åka tillbaka till bowlinghallen iaf sen fast det var så sent på kvällen, för där var liksom alla och det kändes ju värdelöst att sitta och häcka på hotellet liksom. Så vi tog en taxi för vi ville inte flyta bilen när vi väl hade fått parkering. Och där spelade vi lite biljard med grabbarna grus som bara fuskade, men det var ju skoj, hehe :P
Sen fick vi lift till hotellet med Baste. Det var prat om att spela kort när vi kom tillbaka men Baste började flumma lite så vi bestämde oss för att skita i det. Det blev sängen och man somnade gott.
Sen upp igen på söndagen. Och då fick man höra värsta grejen. Berra och Kennys klot hade blivit stulna ur Pelles bil. Shit liksom. Men för att göra en lång historia kort så återfanns kloten i helt skick nere vid ån.
Liksom vem fan stjäl bowlingklot? Speciellt när det finns cd-spelare och annat värdefullt i bilen. Jaja, är man knäpp så är man. Tur dom var hela och så iaf.
Sen åkte vi till hallen och kollade på finalen. Och för att göra en lång historia kort där med så vann Jensa hela skiten! Japp, i år tog han hem det! Förra året kom han tvåa totalt men i år tog han hem rubbet! Fan vad skönt, han var värd det! Man är ju stolt Ankaret-medlem nu, hehe :D
Och jag fick ju dessutom äran att spela med honom i kvalet
Så GRATTIS KUNG JESUS! :D
Sen åkte vi hem till Norrtan och vi skulle käka pizza för alla var för trötta för att tänka på att laga mat. Så jag ringde ett nummer jag kom ihåg gick till pizzerian. Men jag visste inte riktigt vilken pizzeria jag hade ringt till så vi åkte till fel först, hahaha! Vi hittade inte pizzorna! *asg*
Men till slut gjorde vi det och då åkte vi hem och åt! Och då fick jag krama och pussa på älsklingen som jag inte hade träffat under hela helgen också! *myyys*

Japp och nu sitter man här igen. Och direkt när man kom innanför dörren kom alla tankarna tillbaka. Har faktiskt inte tänkt nåt på det under hela helgen, har varit sååå skönt att slippa det! Men direkt när man kom hem så PANG sa det så var man tillbaka i det träsket. Jaja, nåt man får leva med, som allt annat. Det kanske löser sig nån gång.

Nu hade jag inget mer att tillägga!

_____________________

Bild 1: Jag i kvalet
Bild 2: Me in "action"...
Bild 3: Jag och Kung Jesus ;)
_______________________

fredag, december 15, 2006

JAAAAA!!!!!!!!!!!!!!

Äntligen jullov!!!!
Och äntligen Norrköping!!!

Håller på och packar just nu, tog en paus för att blogga lite. Insåg att jag faktiskt inte skrev nåt igår. Det var ovanligt, hehe :P
Julskivan snurrar i stereon och jag är bara allmänt jätteglad idag! Nu går tiden långsamt, för jag vill åka NU!!

Igår brände jag en skiva med 115 (!) låtar på svenska som man kan ha i bilen. Inget man tröttnar på iaf. För annars har man ju en skiva med 11-15 låtar som bara snurrar runt, runt och man tröttnar fort. Men inte på min svenska skiva, för när man kommer till slutet har man redan glömt vilka låtar som var i början.
På lovet ska jag göra en låtlista på vilka som är med, hehe. Det blir skoj, 115 st liksom :P

Nej nu ska jag fortsätta pyssla här hemma och göra mig redo för Norrköping!
God Jul och kram på er!

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

En låt med Arvingarna som jag lyssnade på igår när jag gick igenom alla mina skivor och letade efter svenska låtar.
Lägger inte in hela, bara första versen och refrängen. Behövs inte mer, man vet ändå...

Vi ristade in våra namn i ett gammalt fotbollsmål.
Sen stod vi där och kysstes natten lång.
Skulle alltid va' tillsammans.
Skulle aldrig glida isär.
Men det gick som det gick och nu står jag ensam här.

Det är månsken över heden.
Om jag blundar och önskar
kommer du till mig då?
Det är månsken över heden,
som det var den natten... kommer du ihåg?

torsdag, december 14, 2006

Tlöööött

Ja nu börjar det bli segt. Tre långa dagar med massa barn. Det är skitskoj, men det är utmattande. Speciellt när man har blivit bortskämd med massa dagar ledigt i veckan.
Bara två dagar kvar nu, sen lov! :D

Vet inte riktigt vad jag ska skriva..
Så mycket jag vill skriva, så mycket jag vill få ur mig.
Helst vill jag ju prata med dig, träffa dig... Men det går ju inte.
Synd att du inte väckte mig den där natten.. Då hade nog allt varit annorlunda nu.

Det går upp och det går ner
berg- och dalbana så långt man ser.
Ena dan är högsta vinsten på lotteri,
andra dan så är det ingenting, usch,
som en kalldusch...


PS. GLAD LUCIA! DS.

onsdag, december 13, 2006

Nedräkning

Så var andra dagen på Länna avklarad, och jag räknar ner till helgen.
Äntligen Hajen Cup!!! Ska bli så grymt kul! Man längtar ju i ett helt år, från söndagen man åker hem, tills nästa år när man åker dit, hehe :P
Och så är det ju jullov också, ska bli sååå skönt!

Micke och jag provade vårt nya spela idag, Bosse Bildoktorn. Det var rätt kul, men ganska svåra frågor. Jag vann! :D Fast jag fuskade lite, hehe :P Men han lät mig göra det :P


Drömmar krossas, drömmar dör,
varje gång du sviker,
varje gång du inte hör
att mitt hjärta skriker.
Ovisshet på själen tär,
som både eld och vatten.
Att jag aldrig läxan lär,
ensam här i natten...

Av: Okänd




Nu ska jag gå och duscha! CIAO!

tisdag, december 12, 2006

Första dagen på praktik

Japp, det var idag! Det var skojigt faktiskt, supermysiga barn!
Men nu är man trött som fan. Det tar på att sitta och titta en hel dag :P
Orkar fan inte skriva mer, så trött är jag.
Lägger in en dikt istället..


Written with a pen, sealed with a kiss.
If you're my friend, please answer this.
Are we friends or are we not?
You told me once but I forgot.
So tell me now, and tell me true
so I can say I'm here for you.
Of all the friends I've ever met
you're the one I won't forget.
And if I die before you do,
I'll go to heaven and wait for you.

Av: Krista Axén

måndag, december 11, 2006

Om dagen (och lite om gårdagen)

Orkar inte med rubriken idag heller riktigt.. :P

Hämtade julgranarna idag! Wei, DÅ är det verkligen jul snart!
Den ena var jätteliten och söt, men i minsta laget för en innegran så den har vi (eller inte vi direkt men..) som utegran.

Har spelat Luciaskotten idag med Micke. Gick inte så värst bra. Vi spelade hyffsat men fick inte med oss käglorna. Det var lite synd.
Men det var väl lite väntat att det skulle gå lite halvtaskigt eftersom han spelade så bra med Emelie. När han spelar med mig kan han minsann aldrig strika :/ Jaja, så kan det va.

Har så jävla ont i tummen. Klantiga jag som skar mig på rakhyveln igår. Så jag får skylla mig själv. Men det blev ett rejält hack faktiskt. Inget snyggt sår direkt.

Just det, festen igår.. Ja först var vi ju på julbord. Det var trevligt, men maten och servicen var väl halvdanna.. Men sällskapet var bra! :D
Sen var det ju Ankarets fest. Men det var inget direkt drag, så Madde och jag ledsnade och åkte till Trädgårn ett tag. Inget vidare drag där heller, så vi drog hem.
Ja, var väl ungefär det.

Nej nu ska jag fixa middagen, hungrig som attan :P
Hejrå!

söndag, december 10, 2006

Lördag

Kreativ rubrik, kände ni det också?

Om ca 1,5 h ska vi på julbord. Ska bli supermysigt! Till och med sambon tyckte det, fast han är lite krasslig och allt. :)
Sedan är det 10-årsjubileum för Ankaret. Ska bli skoj det med!
Fast idag ska jag hålla mig nykter. Mest för Mickes skull. Han blir så purken annars, hehe :P

Har varit på stan idag och det var alla andra också. Shit pommes vad mycket folk det var!
Var meningen jag skulle köpa julklappar. Och det gjorde jag. En. Men jag kom ändå hem med tre kassar.. Skumt det där, har ingen aaaaning om hur det gick till.. (A)

Nej nu ska jag gå och försöka göra nåt med barret. Men hade gärna haft Madde här, hon brukar hjälpa mig med håret ju. Maaaadde, var ääääär du??

Hejrå!

fredag, december 08, 2006

På LHS

Gissa vem som åkte in till skolan en timme för tidigt?!
Sanna, det är ditt fel, det var du som övertalade mig om att komma hit ju! :P
Fast å andra sidan kunde ju jag kanske ha kollat schemat innan jag åkte..
Så nu sitter man här och försöker fördriva tiden..

Tänker gör jag.. Vad mer kan jag göra?
Menade du vad du sa igår?

Det spelar egentligen inte roll om du menade det.
Det är fortfarande för tidigt. Eller?
Säg mig var du står...

Jag vill kunna säga att jag älskar dig precis som jag gör till Madde och Anders, utan att det ska betyda något mer än vad det gör..
Jag vill kunna säga att jag saknar dig utan att det ska betyda något annat än vad det gör.
Jag vill kunna ge dig en kram för att trösta dig och för att visa att jag bryr mig om dig, inte för att jag så gärna vill komma dig nära.
Jag vill kunna vara din vän igen..

I love you, whether it's wrong or right
and though I can't be with you tonight
you know my heart is by your side.

Glad men förvirrad

Vad ska man skriva nu då?

Vill bara skrika ut min glädje, men samtidigt är jag väldigt förvirrad och lite rädd.
Rädd att om jag visar att jag är glad så försvinner allt igen, POFF!
Måste vara stark.. Men hur lätt är det då, när man får höra såna saker? Jag tror jag lyckades till viss del iaf..

Fick mail från J igår.. Helt otippat!
Kanske inte av den anledningen man kanske önskade, men ändå. Och det fanns en värme där som inte funnit på länge. Man skriver inte "ta hand om dig" till nån man hatar!
Så mitt frusna hjärta smälter nu sakta av flera anledningar.
Verkar som om tomten tycker jag har varit snäll i år, när det dyker upp så här trevliga överraskningar :D
Tänk vad fullmånen kan göra med människor, hehe :P

Vill INTE åka till skolan imorrn, hur kul är det när man måste vara där 14,00-17,00 EN FREDAG KVÄLL!?!?
Men jag lovade Sanna att jag inte skulle skolka, och sen fick jag ju låna Maddes bosskort och allt, då kan man ju inte säga nej. Men ändå, jag gnäller och protesterar högljutt :P

Nej, nu ska jag förflytta mig till soffan och vara glad där istället :) Bäst att passa på att vara glad när man kan, man vet ju inte hur länge det håller i sig.

*vinki vink*

torsdag, december 07, 2006

Fullmåne

Det var fullmåne ikväll igen. Trodde inte det varade i flera dagar, det har ju varit fullmåne sedan i fredags, minst.
Kanske för att jag omedvetet söker den med blicken, som jag har uppmärksammat detta..
Och varenda gång jag ser fullmånen, eller månen överhuvudtaget, så sänder jag dig en tanke. För allt kul och mysigt vi har haft i månens sken..

Om en stjärna tändes varje gång jag tänkte på dig,
skulle natten vara ljusare än dagen.


Tränade idag, det kändes rätt okej. Jag menar, det var inte bra, men det var ändå bättre än på länge. Och då slår det mig verkligen hur dåligt det har gått ett tag :P
Snart är det Hajen Cup i Norrköping, guuud vad jag längtar!
Var hos mamma en snabbis idag och vi pratade om det då. Fick mig att längta ännu mer!
Ska bli skönt att åka bort en helg och bara få ha roligt!

Snart jul också, häääärligt! Fast går man ut tror man det är oktober.

Nej här sitter jag ordbajsar. Finns ju vettigare grejer..

Ciao!

onsdag, december 06, 2006

Mera pepparkakor!

Ja idag har jag varit hos mamma och bakat pepparkakshus. Eller inte direkt hus - utan vår form av hus.
Vet inte om nån som läser min blogg läser Kalle Anka, men vi gör en pepparkaksbinge. Joakim von Ankans pengabinge där han har alla sina pengar, en sån gör vi fast i pepparkaka.
Sen har vi julgodis där i. Så den fyller en funktion liksom :) Skitbra!
Sen blev det deg över, då gjorde jag lite fler pepparkakor.

Jag har varit på stan också och köpt lite julklappar till sambon, hihi ;o)
Men dom har jag gömt väl nu, så att han hittar dem, hihihi..

Inte så mkt mer att skriva idag.
Tänkte jag skulle skriva lite depp, men nä.. Har skrivit så mkt sånt så jag skiter i det idag.
Han vet nog att jag tänker på honom ändå, så jag behöver inte skriva det.
Och jag vet själv att jag gör det så..
Nej, det behövs inte skrivas om.
Går och gör nå annat istället.

Hejrå!

tisdag, december 05, 2006

Du är alltid med mig i hjärtat

And so I ask myself
do I love you so much
that I´m willing to let you go?
At the tip of my tongue
the answer was yes
but at the bottom of my heart
I´m wondering
did I say that?

~Meatloaf~

Ingenting du säger/skriver kan få mig att bry mig om honom mindre.
Han är alltid en del av mig, även om vi aldrig träffas eller ens pratar igen.
Ingen kan ta mina minnen och känslor ifrån mig.
Jag är inte sårad för att ni är tillsammans, kan du fatta det?
Jag är glad! För då vet jag att han är lycklig!
Det jag är ledsen för är att det ska kosta honom vår vänskap.
Men någon gång i framtiden kanske han känner sig mogen att träffa mig igen, prata med mig igen.
Någon gång om sisådär sex år kanske *blinkar* Glöm inte vännen.. ;)
Oavsett om det nu tar sex år eller två veckor, eller en evighet, så kommer jag alltid att älska honom som min vän. Och jag kommer ha honom med mig i tankarna genom livets alla överraskningar.
Och jag hoppas att när han väl känner sig mogen, att det då är HANS eget val, inte ditt.
Men hoppas kan man väl alltid..
Vet inte vad du riktigt begär av mig tjejen. Jag har lämnat er ifred nu, på obestämd tid. Men i min egen blogg måste jag väl få skriva av mig?
````````````````````````````````````````````````````````````````````````
Lägger in texten från Winnerbäcks Kom änglar.
Den beskriver så bra hur jag känner i detta nu.
Och den är så oerhört vacker!

*****

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet.
Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet.

Och det blod som jag trodde var stilla
det fick du att rinna
och den uppgivna röst som jag nyttjat så illa
fick du att försvinna.

Och jag somna den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria.
Men det visa sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria.

Och den stund som jag kände så nära
var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära
dom gick därifrån.

Kom änglar, kom älvor, det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nå vis
det fryser nu sakta till is.

Och natten som kom sov du vaken och drömde om allt,
allt som vi kunnat göra.
Om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt.
Om nån att beröra.

Och jag kunde ha gjort vad som helst
för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten.
Jag liksom föll över kanten.

Kom änglar, kom älvor, det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nå vis
det fryser nu sakta till is.


Den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat.
Där satt jag med mina grönbruna ögon och såg med blåögd blick
på allt jag hade förstorat.

Så kom änglar och ta mig till honom
och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för honom nån annanstans.

Kom änglar, kom älvor, det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nå visdet fryser nu sakta till is.

Kom änglar, kom älvor, det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt

och här sitter jag och baddar såren med salt
medan allting fryser till is.


Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...

*****

måndag, december 04, 2006

Dataproblem

Jag vill ha tillbaks min dator!!!
Crille skulle ju, som jag nämnde i förra inlägget, fixa min dator.
Men det hände nått konstigt, för hälften av allt försvann..
Och jag klandrar honom inte, han gjorde precis det han gjorde när han var här sist, och då blev ju allt bättre. Men denna gång gick nåt snett.
Micke ska ringa till supporten imorrn, hoppas verkligen att det här går att rädda!!

Har varit och ön i solen idag och tittat på film med Anders och Isabella.
Det var trevligt :)

Nu ska jag försöka få sambon att umgås med mig. Lycka till med det..

Över och ut..


PS. Glad första advent! Nu är det första ljuset tänt! DS.


^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Uppdaterar lite:

Varför sitter jag och plågar mig själv?
Läste precis gamla msn-konversationer som sparas i datorn med automatik.
Och tro det eller ej, datorn tog faktiskt inte bort dem!!
Ikväll är det fullmåne och då tänker jag på dig...
Du lovade mig den där onsdagen att vi skulle ses igen, att vi skulle fortsätta vara vänner no matter what. Jag tänker se till att du infriar det löftet. Så småningom...

En fin dikt jag hittar som jag tyckte passade..

Jag frågade: Lovar du?
Du svarade: Ja, jag lovar.
Jag fick sinnesro.
Klev på tåget och sa för mig själv
vi ses snart igen
och kysste dig farväl.
Sedan blev dina ord få.
Jag gick in i väggen då.
Ett sms då och då
blev inget alls tills slut.
Vart tog ordet lovar vägen?
Du är borta
och jag har nog aldrig känt mig
så lämnad som jag gör nu.
Om nätterna när jag ska sova
dyker ditt ansikte upp och jag kan inte andas.
Tårarna rinner längs mina kinder
och ordet lovar ekar längs dödstysta väggar.

Av: Junia747, 19 år

söndag, december 03, 2006

Fredagspub!

Sprit löser inga problem, men det gör inte mjölk heller...

Oh herrejävlar vad kul jag hade igår!!!

Crille kom vid strax efter fem, då mötte jag honom på stationen och så gick vi till systemet.
Sen gick vi hem som två A-lagare med varsin systemkasse, hehe.
Hem och steka pannkakor, och medan jag gjorde det sabbade Crille min dator *arg*
Men det var i all välmening, och nåt som inte brukar gå snett gjorde det och istället för att ta bort skadliga filer och annat skräp så tog han bort hälften av.. allt. Hehe, men Micke ska hjälpa mig att fixa för det går!
Sen kollade vi lite på Nile City medan vi åt. "Vad ska barnen i Rinkeby med en jacuzzi till?"
Sen kom typ Madde lagom till vi hade ätit färdigt, tajmat och klart.
Då spelade vi ölspelet, och därefter gick det bara utför, hehe :P
Vi garvade åt det mesta. Det var kanelbullar och ingefära och pistagenötter och brakfjärtar. Det var också analsex med Bill Clinton och skitungar, för att inte tala om MARABOU Mentol cigaretter och håruppsättningar. Sedan råkade jag vid två tillfället garva så mycket så att jag sprutade cider över hela bordet, och bara det gjorde ju att jag skrattade ännu mer. Jag vek mig fan dubbel! X-D
Och mitt i allt lyckades vi se finalen i Idol också, Crille svor som fan när snygg-Erik inte vann :P
Sen sjöng vi lite också, jag och Crille sjöng gospel i vanlig ordning, och Madde sjöng Bamsesången. Och så sjöng vi lite för att hedra snygg-Erik för bra prestation.
"I wanna laaaaaaay down in a bed of roseeeees".
Sen kom sambon hem. Oooops. Han såg inte så glad ut. Han kunde väl ha mötts av en vackrare syn kanske :P Men jag trodde han skulle höra av sig innan han kom hem så vi han smita iväg ut innan liksom. Men nej då. Men vi åkte då precis när han kom, så han behövde bara stå ut i ett par minuter. Tror inte han hade pallat mer, hehe.
Sen bar det av till Trädgårn. Och jag investerade i en jävligt dyr drink som tog slut jävligt fort! Kanske berodde på att jag råkade spilla ut nästan hela på golvet, haha. Sen satt jag där och garvade åt att det plaskade så nere vid fötterna. Det blev en cider istället sen, det var billigare. Behövde inte ha mer i kroppen efter det, räckte så gott.
Vi ringde till Anders också mitt i allt. Och sen tror jag att jag pratade om en hel del igår som kanske borde ha hållits tyst om. Men så kan det gå..
Vid ett-tiden stängde dem så då tyckte vi att det var dags att åka hem. Madde var lite oroliga för att vi skulle kräkas i hennes fina bil, men vi var skötsamma :P
Sen skjutsade Madde hem mig också och jag gjorde vad jag kunde för att inte väcka Micke när jag kom hem. Hade lite svårt med balansen dock, men jag tyckte det gick riktigt bra :)

Och så vaknade man imorse och kände: oj vad kul jag hade igår, men idag blir det inte lika kul. Mådde så jävla illa! Drack ett glas vatten gjorde jag, och gick på toa. Höll på ramla framstupa in i duschen när jag reste mig från toan.
Sen la jag mig i soffan och tittade på tv. Och så ringde mamma och undrade när jag skulle komma dit och baka. Och oj vad jag inte kände för att överhuvudtaget röra mig en meter under hela dagen. Men jag hade ju lovat att det skulle bli pepparkakor så det var bara att klä på sig och försöka se frisk ut.
Så jag har bakat pepparkakor hela dagen med en fruktansvärd baksmälla, men det har väl gått rätt okej ändå.
Micke frågade mig idag när han kom hem om det var värt det. Och det var SÅÅÅ värt det!!
Kanske inget man vill göra varje fredag, men någon enstaka gång, absolut!

Och tack mina underbara vänner för allt skratt och skoj vi hade igår!
Och tack för hjälpen att glömma Honom för en stund.
Jag tänkte skicka ett meddelande i bilen på vägen hem bara för att jag råkade få syn på fullmånen, men Madde sa: nej det låter du bli. Och då gjorde jag det.
Och idag har jag mått alldeles för dåligt för att tänka på honom.
Och imorrn ska jag till Anders, då slipper jag förmodligen tänka på honom då också.

Nej nu ska jag löka i soffan ett tag innan jag går och lägger mig.
Tack och hej, leverpastej!

lördag, december 02, 2006

En bra dag! :D

Idag är jag alldeles julig. Har slagit in lite klappar och så har jag rimmat lite. Och julskivan snurrar i stereon :)
Och om bara några minuter ska jag bege mig ut i förrådet och hämta jullådan, för nu ska det pyntas och göras adventsfint! :)
Tilda bara äääälskar julen!

Och om några timmar kommer Crille hit, och sen kommer även Madde!
Hihi, då ska vi ha skoj minsann! Japp, för dom ska hjälpa mig att glömma alla problem.

Jag tänker inte så mycket på det när jag är i julstämning. Det är skönt.
Lite tänker jag ju på det såklart.. Alltid! Men känns ändå bra idag tycker jag!


Jodå, visst tänker jag på dig vännen min! Du är alltid en del av mig och jag en del av dig.
Jag låter dig ta den tid du behöver för jag vet att du kommer till mig när du är redo!
Ibland skräms jag av tanken på att förlora dig helt, men då tröstar jag mig med tanken på att jag vet att du vill vara vän med mig lika mycket som jag vill vara vän med dig. Och djupt inne i hjärtat är vi alltid vänner, alltid! Det är bara just nu som det är lite trassligt! Men det reder sig.
Om du bara visste hur mycket jag vill prata med dig och träffa dig! Men jag vet att jag bara driver dig ännu längre ifrån mig då, om jag försöker..
Du behöver den här tiden med din flickvän så ni kan reda ut era bekymmer. Och jag önskar dig all lycka till med det, för jag vill att du ska vara lycklig! Och JA, jag menar det ;)
Du förtjänar inget annat än gränslös kärlek och evig lycka!
Ta hand om dig, tills vi hörs igen! Jag älskar dig vännen, det vet du! *kramar om*

fredag, december 01, 2006

Långt inlägg..

Oj oj.. några händelserika dagar har det varit. Iaf känslomässigt.
Igår bestämde jag mig för att lyssna till mitt hjärta, som sa åt mig att åka och prata med honom öga mot öga. Och det gjorde jag.
Satte mig i bilen och drog på högsta volymen på stereon och så gav jag mig iväg i mörkret.
Bad till Gud att han var hemma och att han skulle släppa in mig, för det visste jag ju inte.. Jag tog ju en chansning. Men jodå, han var hemma. Men han öppnade inte med en gång fast jag tyckte att jag hörde honom på övervåningen. Först tänkte jag att han säkert inte ville öppna. Sen tänkte jag att han kanske inte var hemma trots allt, det var ju helt mörkt i nästan hela huset och det kanske var råttor eller nåt jag hörde. Så jag ringde och frågade vad han gjorde och då låg han och tittade på film sa han. Så då kom han ju och öppnade när han förstod att jag stod utanför. Han hade inte hört..
Jag frågade om jag fick komma in och det fick jag, fast han såg lite tveksam ut. Tror han mest var chockad över att jag var där. Han frågade vad jag gjorde där. Och jag sa att jag tyckte att vi behövde prata lite. Vi gick upp och satte oss i soffan.
Sen började jag prata. Jag sa allt precis vad jag tänkte och tyckte om många olika saker. Och jag fick försvara mig lite också, och säga att han blev arg på fel person. Egentligen var det väl sig själv han borde bli arg på, eftersom han inte sa till sin flickvän det han hade sagt till mig.. Det kunde ju inte jag veta, att han skulle "glömma" att berätta lite. Men hur som helst..
Vi pratade ett tag, eller, jag pratade ett tag. Han svarade mest med "okej" eller "det blir nog bra" eller "det löser sig nog". Och när jag pressade honom på att svara någonting annat så sa han bara: "Jag orkar inte just nu".
Men efter ett tag började han också prata. När chocken hade lagt sig..
Han sa en del grejen som kändes som om han stack kniven i hjärtat på mig. Och vred om. Sedan sa han också en del grejer som var som ljuv musik i mina öron.
En av de första, riktigt ärliga saker han sa var att han tyckte att det var jobbigt att jag var där och att det inte kändes bra. Han frågade också om jag hade tänkt stanna länge.. Just det där sista kändes som ett riktigt hårt slag i magen. Jag fick kämpa med tårarna kan jag säga. Jag hade nämligen bestämt mig för att jag skulle vara stark när jag kom dit. Vet inte om jag lyckades så bra med det, tror han noterade att jag blev tårögd vid några tillfällen. Men skitsamma..
Det där med att det kändes jobbigt att jag var där, då frågade jag varför. För det ville jag ju veta, så jag kunde försöka klura ut om det fanns nåt sätt att fixa det på. Jag är sån. Lägg problemen på bordet, och hitta sedan en lösning. Men han hade ingen direkt anledning. Han kunde inte hitta ord för det.
Sedan sa han också mycket bra. Han sa tillexempel att det är klart att känslorna finns kvar. Och det är klart att han vill ha kontakt med mig. Och träffa mig också, så småningom, men inte nu.
Jag sa då att visst kan jag lämna honom HELT ifred ett tag om han vill det, men bara om han kunde se mig i ögonen och ärligt säga att det vi hade upplevt tillsammans genom åren inte betydde nåt för honom och att han inte älskade mig.
Då tittade han ner i golvet, för det kunde han inte säga.
Vid kvart över fem sa jag att nu skulle jag äntligen lämna honom ifred. Men om vi nu inte skulle ses på ett tag så ville jag ha en kram som skulle räcka.. Och visst fick jag det. Vi stod nog rätt länge och kramade varann, fast det kändes alldeles för kort, för jag visste att när jag släppte taget kanske det var sista gången jag fick krypa upp i hans trygga famn, som så många gånger förut. Jag önskade lycka till med flickvännen, och sa att han skulle krya på sig, sedan gick jag ut i den kalla höstkvällen.
I bilen på vägen hem var stereon på högsta volym igen. När jag hade kört i ungefär 10 minuter kunde jag inte hålla tårarna tillbaka längre. Jag grät och grät och det var lite läskigt för jag såg knappt vägen.
Sedan körde jag raka vägen till bowlinghallen för att träna. Det gick ju bra. Inte. Hade inte väntat mig det heller.
Sedan tänkte jag åka raka vägen hem eftersom jag hade hemtentan som hängde över axlarna på mig. Men det gjorde jag inte. Jag åkte till vår speciella plats. Och där satt jag och tittade på månen och på stjärnorna, som vi hade gjort så många gånger. Och tårarna rann längs mina kinder. Jag visste att det fanns en chans att det var sista gången jag såg honom.. Och varje gång jag tänkte på det, rann ännu en tår nerför kinden. Där satt jag i säkert en halvtimme och bara grät och tittade upp mot himlen.
Till slut startade jag bilen igen och körde hem. Hem till sambon. Tror inte han noterade att jag hade gråtit. Och hade han noterat det, så hade han vetat vad det gällde tror jag, och då hade han visat förståelse och öppnat upp sin famn så jag kunde krypa upp där och bara vara. Det är därför jag älskar honom så! För att han är så tolerant och förstående! Han älskar mig gränslöst, villkorslöst! Han är så fin, så underbar, min Mikael! (L)
Just ja, glömde ju berätta om det trevliga smset som ploppade in i inkorgen vid sådär halv sex-tiden. Det var det smset som jag skrev i förra inlägget, längst ner.
Jag svarade inte på det förstås, för han vill inte att jag kontaktar henne. Och det kan jag gladeligen hålla mig ifrån. Så jag svarade i bloggen istället :P
Idag har det mest varit mulet. Ute, och i mitt sinne. Och så kommer det att vara nu.
För han verkar ha glömt att han igår sa att visst skulle vi ha kontakt, vi skulle bara inte ses.
Men det är väl inte han som har bestämt skulle jag tro. Det är väl hon.

Alltså shit, trodde aldrig jag skulle gå igenom detta igen.
Jag förlorade ju J pga hans kontrollfreak till flickvän, för att HON hade bestämt att inte vi fick ha kontakt. Trodde inte det fanns sånna människor, ännu mindre två I SAMMA LAND! :O
Och det var det tuffaste jag har gått igenom, tog mig for ever att komma över det, och är fortfarande inte säker på att jag har det, för ibland tänker jag fortfarande på vad han gör och hur han mår och om jag nånsin kommer se honom eller prata med honom igen. Men det är mycket lättare idag så klart. Det har gått så lång tid. Men ändå..
Och nu ska man gå igenom det igen! Av samma jävla idiotiska skäl!
Är alla män toffelhjältar eller? Herregud, stå på er lite för fan! Ni har väl egna viljor och känslor?
Gäller dig också min kära sambo! Du är en riktig toffel ibland du med :P Förutom när det gäller bowlingen. Då jäklar finns det inget som kan rubba dina planer, inte ens din flickvän.
Johan Hult i Fucking Åmål trodde jag var en unik varelse, men han personifierar varenda man i hela landet. Åååh vad förbannad jag blir!

Jaja, sammanfattningsvis kan jag ju iaf säga att jag lyckdes bli klar med hemtentan i tid, hade hela 7 minuter till godo faktiskt! Det var över förväntan!
Och det är skönt att det är klart, för det är så mycket annat som ockuperar min hjärna för tillfället.
Och nu ska jag sluta skriva också för jag börjar få kramp i händerna, och folk har slutat läsa för länge sen.. :P

Nej, jag måste avsluta med några meningar som har betydelse:

- Sanningen är den säkraste lögnen.

- Uppriktighet är inte att säga allt man tänker på, utan att mena allt man säger.

- Ett problem är en början till en lösning.

- Forgive me my weakness but I don't know why, without you it's hard to survive.

Sedan måste jag bara lägga in låten Hold me now, med Johnny Logan. För det var så det kändes igår när vi gav varandra den sista kramen.. Ja, hela texten passar in faktiskt! Speciellt den första raden...
Sen lovar jag att sluta skriva! :P

Don't... don't close your heart to how you feel
Dream, and don't be afraid the dream's not real
Close your eyes, pretend it's just the two of us again
Make believe this moment's here to stay
Touch... touch me the way you used to do
I know tonight could be all I'll have with you
From now on, you'll be with someone else instead of me
So tonight, let's fill this memory
For the last time
Hold me now
Don't cry, don't say a word
Just hold me now
And I will know though we're apart, we'll always be together
Forever in love
What do you say when words are not enough?
Time... time will be kind once we're apart

And your tears... tears will have no place in your heart
I wish I... I could say how much I'll miss you when you're gone
How my love for you will go on and on and
Hold me now

Don't cry, don't say a word
Just hold me now
And try to understand that
I hope at last you've found
What you've been searchin' for
And though I won't be there anymore
I will always love you
Hold me now
Don't cry, don't say a word
Just hold me now
And I will know though we're apart, we'll always be together
Forever in love
What do you say when words are not enough?

What can I say now my words are not enough?

onsdag, november 29, 2006

Blir fan arg

Ja det blir jag.
Lackade ur riktigt igår. Tur jag inte fick tag på han när jag ringde för jag hade nog skrikit i luren.
Jag kanske ångrar mig lite idag att jag tog i så, men jag menade vartenda ord jag sa.
Borde väl ringa idag och be om ursäkt..
Åååh igår var en så lycklig och bra dag. Och så sabbas allt. Och det var INTE mitt fel! Jag har inte gjort några fel överhuvutaget. Men av någon konstig anledning är det alltid JAG som får stå till svars för dem. Det är konstigt det där, hur en människa kan vrida till allt så himla mycket. Och komma undan med det! :@
Och allt detta hände på helt fel dag, för jag har fortfarande inte börjat med hemtentan och jag måste ju bli färdig idag för ikväll ska den in.
Shit, måste sätta igång nu. Även om jag har tankarna på annat håll.

Blä för livet ibland alltså! Och blä för vissa människor!

--------------------------------------------------------------------------

"Säger bara det.... Nu lämnar du oss i fred! Om du nu hatar mig så hatar du thomas med för han är en del av mig! Så bäst för dig att du inte hör av dig till honom, vet att du fortfarande bara vill förstöra mellan han och mig"

Jag lämnar gladeligen dig ifred! Men med Thomas gör jag som jag vill, och som han vill. För han är min vän. Och det kommer aldrig att ändras!
Jag får säga detsamma till dig också, om du nu hatar mig så hatar du Thomas också, för jag är en del av honom och kommer alltid att vara!

Jag har aldrig velat förstöra för er. Thomas vet det nu och det är det som räknas. Vad du tror du vet ger jag blanka fan i faktiskt.
Ta och skärp till dig lite nu istället och ge Thomas den kärlek han vill ha och förtjänar!

...when you hear a voice from long ago...

Så skönt att höra din röst igen!
Glad att jag fick chansen att prata med dig!
Tack! Till er båda! (F)

Hoppas, tror och vill att allt ska ordna sig till det bästa, för alla!
Det behöver inte vara så som det har varit!

###############################################

Nu ska jag gå och slå in lite julklappar, sen blir det väl tv:n.
Just ja, man borde plugga också, hemtentan ska in imorrn.
Men ja, det får bli morgondagens problem, hehe :P

See ya!

tisdag, november 28, 2006

Jag ber dig...

Jaa.. vad ska man skriva?
Fattar egentligen inte vad du väntar på.
Att känslorna ska försvinna? Det gör de inte! Iaf inte från min sida. Och finns inget som säger att de gör det från hans sida heller. Men det betyder inte att det kommer att sluta med att vi blir tillsammans, för det gör det inte. Jag valde Micke och han valde dig. Just det - han valde DIG. Han älskar ju dig! Varför kan du inte bara lita på det?
Jag saknar hans vänskap! Varje dag är en kamp mot begäret att ringa eller smsa.
Du är den som sitter på makten.
Vad ska jag göra? Böna och be? Jag gör det om det krävs!
Känns så orättvist...
Vill ju prata med honom och reda ut ett och annat, eftersom han förmodligen är lite småsur på mig. Och det känns jobbigt att inte kunna göra det för att vi inte får ha kontakt.
Snälla, jag ber dig. Lita på honom. Lita på mig. Lita på er kärlek! Ge mig tillbaka min vän... :'(

söndag, november 26, 2006

Hmm :S

Nu vet jag inte riktigt hur jag ska känna.
Jag hoppas fortfarande att allt ska bli bra. Känns fortfarande som om jag har något att förlora. Men det har jag inte. Allt är redan förlorat.
Jag skiter i det här.. Jag är inte stark! Har aldrig varit! Jag är svag! Och jag kan lika gärna erkänna det för mig själv och för hela världen, för inget spelar nån roll längre ändå.

Vi får se vad som händer härnäst.


Tom inuti...

fredag, november 24, 2006

JUL :D

Japp nu är det lite julkänsla faktiskt.
Slog in första julklapparna igår! :D
Och idag har jag skrev jag önskelistan färdig.

JUUUUUUL!!! :D
Älskar julen!
Det är det enda just nu som tar bort alla dåliga och jobbiga tankar.
Tack och lov för det!
Och idag är det exakt en månad kvar till självaste aftonen! :D

Nej om man ska ta och städa lite och äta lite lunch.
Eller nåt.. verkade ju inte så kul men ändå. Man kan ju inte sitta här och dega hela dagen.

Över och ut
/Tilda

Härligt uppvaknande

Hör hur det vibrerar borta på tv-bänken.
-"Fan, vem ringer mitt i natten?" tänker jag. Tittar yrvaket upp på klockan. Tio över sju. Sluter ögonen igen. Sen sätter jag mig kvickt upp i sängen. FAN, TIO ÖVER SJU!!! Bussen gick ju TIO I SJU!!!
Slänger av mig täcket och rusar upp för att svara. Det är Susanna förstås, som undrar var vi är.
Jag förklarar snabbt, vi lägger på, jag kastar på mig kläder och Micke kör ner mig till station.
Kom med en buss som gick 07,35 och kom ca 20 min försent till seminariet.
Men allt löste sig iaf, och vi var den enda gruppen som var bäst!!! *asg*
Jag med mina uttryck.. Har det efter mor min, LÄTT!


¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤


Om du nu insisterar på att försvinna ur mitt liv, försvinn då också från mina tankar, drömmar och från mitt hjärta! Jag orkar inte med att allt påminner om dig...

torsdag, november 23, 2006

I swear I'm trying to keep away from crying

Vet inte riktigt vad jag ska skriva idag.
Försöker hålla huvudet högt, men det är inte lätt.
Men jag kämpar på. Jag klarar mig utan honom!
Det är hans förlust, inte min!

Jag har bytt ut alla depplåtar mot pepplåtar i mp3-spelaren och i winamp.
Försöker att relatera till dem lika bra som till depplåtarna.
Det går.. ibland.

Igår var en bra dag!
Först var Sara här en stund, sen var Sofie här på kvällen.
Det hjälper verkligen att ha vänner omkring sig när man har det tungt.
Man får tänka på nåt annat för en stund.


Fan att det ska vara så här!!
Men det är iaf inte mitt fel!

Det är inte jag som har valt bort dig, det är tvärtom.


Dagens pepplåt:
Starkare - Sara Löfgren

Du har sårat mig mera än du tycks förstå
men ett öga för ett öga, ja det heter väl så.

onsdag, november 22, 2006

Advent

Jag vet inte om det var någon annan än jag som såg nyhetsmorgon lördag i lördags.
Men Tilda de Paula visade iaf upp sin almanacka och i den stod det att Första advent var söndagen den 26 november, inte den 3 december som de flesta av oss trodde.
Hon bad tittarna att maila in om det var rätt eller fel, och nästan alla mail som hon fick in visade på att det var fel i hennes almanacka. De skulle försöka ringa upp förlaget som hade tryckt almanackan, för ett uttalande. Men så långt såg jag aldrig, så jag vet inte om de fick någon kommentar eller så.
Men jag tyckte att det var spännande så jag gjorde en egen liten undersökning. Gick in på pappershandeln i stan och kollade vad det stod i de almanackorna och i alla stod det den 3 december.
Men jag tänkte ändå att det lika gärna skulle kunna vara den 26 november och att hela världen har missat det. För då är första advent FYRA veckor före jul, precis som det borde, inte TRE.
Jag tyckte det vore hemskt om vi blev berövade på en hel veckas julfirande. För för mig börjar julen när första advent är. Eller, egentligen börjar den när första snön kommer, men den snön låg ju kvar i typ två dar så det gills inte :P

Jag googlade lite och hittade en sida på Wikipedia där det stod om advent.
Jag citerar: "Första advent, fjärde söndagen före juldagen och första dagen i kyrkoåret, egentligen första söndagen i Advent."
Efter det gick jag tillbaka till min almanacka och började räkna söndagar. Och ja, det stämmer ju då. Om första advent infaller den 3 decemeber så är det 4 söndagar före juldagen, eftersom juldagen infaller på en måndag. Däremot är det bara 3 veckor till julafton, men det tas tydligen ingen hänsyn till.
Nu vet jag inte om Wikipedia är världens mest pålitliga källa, och jag kunde inte hitta nån annan likvärdig information. Därför tänker jag nog smygfira lite på söndag ändå, utifall att man kommer på i efterhand att första advent faktiskt var den 26 november!

tisdag, november 21, 2006

Äh

Hade massa bra jag skulle skriva här idag.
Men det får bli imorrn eller nåt.
Skulle ha pluggat också.
Men det får bli imorrn eller nåt.


Jag ska vara starkare än du nu!


587 på korpen, 253 i sista serien :D

måndag, november 20, 2006

På G

Nej vet inte om jag är på G direkt.. men jag var det igår! Restaurang "på G" alltså.
Det var inte så livat, både Madde och jag sa att tanterna har tacklat av. Det var ju likadant i Trosa i somras, inte alls så roliga som de brukar vara. De börjar väl bli sig till åren, hehe.
Roligast var Lotta och hennes låda *asg* En sån skulle man ha.
Nej Madde och jag ville till Okå för Pudlarna spelade ju. Men det var ju 20-årsgräns så Madde skulle inte komma in :/
Så vi tänkte ta en krogrunda istället, men det var inte heller så kul för det var inge drag på stan igår. Alla var på Okå typ..
Så vi drog hem och kollade på bögporr istället *asg* Eller ja, vi såg Brokeback Mountain.
Roligast hade vi nog innan vi gick ut. Då garvade vi som fan, åt allt möjligt. Och när vi var påväg till På G skrattade vi också, och sjöng. Temat var tecknat. Vi sjöng Bamse och vi sjöng Piff och Puff och vi sjöng Lilla Sjönjungfrun och vi sjöng Bumbibjörnarna och vi sjöng allt möjligt.
Men på det hela taget var det riktigt skönt att få skratta lite igen. Jag visste att en kväll med Madde skulle göra susen, jag bara visste det! :D

Idag drog jag ut gubben på en promenad, han var måttligt road. Vi gick spåret och nu känner jag mig riktigt duktig!
En gång i veckan från och med nu då älskling, hehe! :)

Har för övrigt hittat några sidor på webben där det finns jättefina dikter.
Delar med mig av en här.

Jag vet att om du höll om mig
så skulle jag äntligen få sova,
vila, återfå krafterna som
så länge flytt mitt sinne.
Jag vet att om du tog min hand
så skulle jag aldrig falla
som så många gånger förr
jag fallit ner i det kalla.
Jag vet att om du smekte mitt hår
skulle jag aldrig sluta le,
skulle jag aldrig sluta leva,
skulle jag aldrig önska dö.

Av: Okänd

lördag, november 18, 2006

En liten dikt av mig

Man sitter högt upp i trädtoppen,
men plötsligt går grenen av.
Man sjunker ner till botten,
i ett iskallt hav.

Det är havet av smärta,
så välbekant.
Och vägen tillbaks till toppen
är både svår och brant.

Jag får trampa vatten
tills du kommer åter.
Jag får fortsätta vara ledsen
tills du ser att jag gråter.

Först när du finns här igen
kan jag fortsätta existera.
För mitt trasiga jag
kan bara du reparera.


************************************************************************

I was his star for many nights.
But now the roles have changed
and you're the leading lady in his life.

You're his future, I'm his past...

************************************************************************

Stjärnan håller på att slockna...
Hjälp mig att tända den igen...

Ensam

Japp, ensam igen.. Fram till klockan 10 ikväll. Då slutar sambon.
Sen skulle vi på nåt releaseparty sa han. Just nu känns inte det så lockande, men det kanske ändrar sig om några timmar. Det visar sig.....

A och C var här idag.
Tack grabbar för att ni umgicks med mig, ni fick mig att glömma alla jobbiga saker för en stund!
Och speciellt tack till C för att du styrde upp min dator lite, hade ingen aning om att du var så händig! :)

Ser fram emot imorrn också, ska bli kul att umgås med Madde, och sen ska vi ju ut på kvällen.

Behöver bara ta mig igenom de här ensamma timmarna, sen flyter det på riktigt bra tror jag.

Nej om man ska ta itu med hemtentan kanske. Nu när man ändå har lite tid över.

fredag, november 17, 2006

I need you...

Blir inte klok på det här.
Orkar inte längre..
Men ändå gör jag det för jag ger inte upp.
Kan inte förlora dig, jag kan inte det!!

Jag behöver dig, varför kan du inte förstå det?
Din vänskap är ovärderlig...

Of all the blessings life can bring
I've always needed something.

torsdag, november 16, 2006

Energikrävande att förlora en vän..

Fyller på med ord från Carola...

...och när jag hör din röst så nära mig
då inser jag med ens hur jag har saknat dig.
Så mycket som jag vill ha sagt av allt jag tänker på.
Men det blir bara tomma ord ändå...

Mm den låten är så fin.
Man hör att hon är mycket yngre när hon spelade in den låten, hon låter rätt mycket yngre på rösten. Eller så är det bara annan ljudkvalité. Haha, inte vet jag.

Titta vad jag gör.. Pratar massa skit.
Men det är bra, behöver inte älta problemen mer.
Vill bara hitta en lösning! Vill bara hitta en väg tillbaka...

Usch ensam hela kvällen (och kanske natten).. Hur kul var det?
Inte så skoj. Hur ska jag kunna somna i den stora sängen alldeles ensam?
I värsta fall lägger jag mig i bäddsoffan. Jag har ju lättare att somna framför tv:n, som bekant ;P

Ser inte fram emot imorgon, lååång och tråkig dag! Man ska ha läst rätt mkt i boken till imorgonn, men ORKA. Min energi lägger jag automatiskt på nåt annat just nu.

Orka skriva mer..
Nä..
Hejrå

onsdag, november 15, 2006

Bara en massa tomma ord

Segt idag, fast det inte är så väldans tidig morgon.
Måste gräva fram nåt i garderoben att ha på mig också. Men allt är ju en enda röra där, usch usch. MÅSTE verkligen fixa det nån dag.
Nu i helgen kanske. Fast det har jag sagt så många helger nu men..
Kanske ska leka med Madde i helgen! :) Skoj skoj!
Måste kolla upp det där med partyt som damerna skulle fixa till helgen. Men jag vet ärligt talat inte om jag har någon lust. Iofs, det är alltid kul med dem! Men jag vet inte.. Får se hur det blir. Jag är ju inte ens anmäld och kanske är det försent ändå, då var det problemet löst liksom!
Känns ändå som om jag behöver en tjejkväll med Madde mer än en kväll på krogen med damerna. Men men..

Hade allt varit som vanligt hade det inte varit nåt snack om vad jag skulle ha gjort i helgen tror jag. Men skitsamma.. Man kan inte få allt. Har jag upptäckt..

Vet inte vad jag ska skriva riktigt. Så mycket jag vill skriva, men jag låter bli.
Ikväll vore en perfekt kväll för.. en kvällspromenad på en strand någonstans..
Funderar på att gå dit själv och sätta mig och bara.. vara. Bara tänka igenom allt. Och sen lämna det bakom mig. Men jag funkar inte så. Jag har gått igenom det här förut. Och utåt kan jag snart börja lådsas att allt är okej, för det gör jag när jag märker att folk stör sig på att jag är ledsen. Men inåt reder jag mig inte på många år, kanske aldrig..

Du har valt, jag har valt.
Varför kan vi då inte bara vänner? Som förut?
Vi delar så mycket, vore så synd att kasta bort allt det.

==================================================

Nu måste jag nog börja klä på mig.
Undrar vilka man ska sms-bomba idag? *mohahahaha*

tisdag, november 14, 2006

Mobilhelvete

Jag har försökt i flera veckor att portera över mitt nummer från Comviq till Telia.
Det har varit väldiga problem hittan och dittan. Och så nu äntligen hade det funkat, så det nya telia-abonnemanget skulle börja gälla natten till idag. Men imorse när jag ska sätta på mobilen så funkar det inte. Nähä, för då är telefon-jäveln låst till Comviq. Så nu har jag ingen mobil för tillfället :(
Så nu måste jag antingen köpa ny mobil, men vem har pengar till det? Eller låsa upp mobilfan, men det kostar 350 spänn :( Har inte råd med det heller egentligen.

Gaaaah, fan vad trött jag blir. Alltid är det jag som råkar ut.
Hitta nån annan hack-kyckling!!!!

Jag tror jag skulle behöva en riktig jävla tjejkväll med typ Madde. Hon och jag, och massa fetto-saker att stoppa i munnen, och sen bara snacka en massa jäkla skit.
Vad säger du Madde? Är du på? :D

*uppdaterat*

Fick låna en mobil av Sara, thanks honey! Jävligt tröga knappar ;P men det är iaf en telefon :D
Så om en dryg vecka får jag en kod så jag kan ha min gamla telefon.
Men nu kan jag iaf sms:a.. tills dom jag kan numrena till i huvudet. Eftersom alla mina nummer är kvar i den gamla telefonen.
Men jag kan ju numren till dom viktigaste så.. :)

Dagens...


Dagens vackra ord:

Gå inte framför mig,
jag kanske inte kan följa dig.
Gå inte bakom mig,
jag kanske inte kan leda dig.
Gå bara bredvid mig
och var min allra bästa vän.
(C)Millasmiracledreams2004

Dagens braiga depplåt

Det regnar i Stockholm - Carola

Anledning:

Den första frasen:
Jag går till telefonen en gång till.
Jag vet ju var du finns, kan numret utantill.
Men ska jag våga ringa dig och säga hur det känns?
När händerna på nummerskivan bränns...

måndag, november 13, 2006

Tvungen att skriva två inlägg denna sorgedag..

Så här ont har det inte gjort sedan jag förlorade Jocke.
Och då menar jag inte pojkvännen Jocke. För det tog inte mer än nån vecka eller två att komma över. Jag menar VÄNNEN Jocke. Det tog typ 2-3 år.
Och jag orkar inte gå igenom det igen. Jag orkar bara inte!!
Det gör så ont så att jag inte vet var jag ska ta vägen.
Har gråtit mest hela kvällen så nu finns inga tårar kvar.
Jo, det finns det, men dom kommer inte ut mer för ikväll. För jag har ingen energi kvar.

Jag vill tro att vår vänskap (och kärlek) är så stark så att vi hittar tillbaks till varann.

Som båtar utan roder,
vi söker varsin vän.
En syster och en broder,
men elden flammar upp igen...


Vet inte hur jag ska klara det här.. Men på nåt sätt måste jag det. För din skull.
Men du kan inte hindra mig från att sms-bomba dig framöver!
För jag ska fanimej utnyttja mitt nya abonnemang!
Och då kan du säga till Sandra: Älskling, alla sms från Tilda betyder ingenting. Hon sms:ar hur mycket hon vill för 99 kr i månaden.
*asg*


Säg mig vad jag gjorde fel
säg mig hur det kunde blir så här,
kanske kan jag våga tro igen en dag.
Visa hur jag blir så stark som du
ge mig kraft för nya andetag
jag vill ha mod att börja om.

Jag behövde aldrig någon
tills den dag jag möte dig
jag trodde aldrig på den kärlek som var sann
tills du tog min hand.

Nu är jag vän med tystnaden
men ändå rädd för livet utan dig
jag vill våga lita på mig själv en dag.
Jag är inte lika stark som du
jag har bara ensmheten kvar
jag vill tillbaka dit vi var.

Jag behövde aldrig någon
tills den dag jag möte dig
jag trodde aldrig på den kärlek som var sann
tills den dag du tog min hand

Jag har aldrig älskat
som jag gjort med dig
jag saknar ord som beskriver hur jag mår
sen du lämnade mig
jag behövde aldrig någon
tills den dag jag möte dig
jag trodde aldrig på den kärlek som var sann
tills du tog min hand.

Oj vad ont det gör..

Oj.. vad ont det gör..
Dessutom att man ska behöva läsa sig till att man har förlorat en vän..
Han kanske kunde ha talat om det.
Jaha, so this is it. Never again.. Aldrig mer ses, aldrig mer prata.
Wow.. hur ska jag klara det?
Vi har känt varann så länge.. så länge.. Vi delar så mycket.. minnen, känslor..
Allt är bara borta nu. Till och med vänskapen, som jag trodde skulle finnas kvar alltid.

Trodde att jag alltid skulle ha dig i mitt liv, på ett eller annat sätt.
Trodde att jag alltid kunde vända mig till dig när jag hade det svårt.
Trodde att jag alltid skulle dela skratt och tårar med dig.
Men oj så fel jag trodde..
Och oj vad ont det gör..

Det gjorde ont i onsdags redan..
Men det här.. det är tusen resor värre..
Jag känner verkligen hur hjärtat går sönder, bit för bit..



Till S: Varför måste du tvinga honom till det här?
Min pojkvän gör det inte.
Han vet att vi är vänner och han skulle aldrig drömma om att ta det ifrån mig.
Om du verkligen älskar honom..
Eller ja.. han kanske inte vill själv heller..
Nä, finns inga ord..



Jag går och tynar bort nu..
Hej då..

söndag, november 12, 2006

Kris i skogen

Haha, ja det sa Micke när jag sa att jag hade tråkigt och att till och med tv:n hade pajat, det enda nöjet liksom.. :P
Snart kommer pappa hem, då blir det väl mat iaf. Och förhoppningsvis fixar han tv:n också.

Det är en jobbig tid nu. Jag brottas hela tiden med mitt inre om vad som är rätt och fel, även fast jag vet att jag ändå inte har något att säga till om.
Men jag deppar väl mest över att jag inte kan prata med T. Nu i min svåra tid skulle jag vilja luta mig mot honom.. Men det går inte riktigt, han är lite för insyltad..

Har pluggat lite idag iaf. Duktigt av mig :D Det är ett tecken på hur jäkla tråkigt jag har.
Varje gång jag åker hit påminns jag om varför jag inte är här så ofta. För att det inte finns nåt att göra!! Iofs så kan det väl vara skönt ibland att bara åka hit och koppla av, bara vara.. Men det är inte vad jag behöver just nu. Jag behöver hålla mig sysselsatt så att inte tankarna skenar iväg. Därför är det faktiskt kris i skogen!
Ser fram emot imorrn när man får komma hem..
Nej nu vet jag inte vad mer jag ska skriva. Sitter mest och skriver för att jag inte har nåt annat att göra. Tragiskt..

fredag, november 10, 2006

Parförhållande eller haremsystem?

Jaha, dagens arbete klart. Det gick snabbare än väntat, så nu sitter jag här hemma ensam igen.. tänker.. grubblar.. deppar.
Det kan inte hjälpas. Det är sån jag är. Sitter här med mina kärlekssånger i öronen och stirrar på skärmen.
Men är det något jag har lärt mig så är det att kärleken i verkligheten är aldrig så vacker som i sånger eller filmer eller böcker. För då slutar det oftast lyckligt. Tjejen och killen, kvinnan och mannen.. de som ödet har bestämt ska få varann, de får varann..
Man lever INTE olyckliga i alla sina dagar.

I verkligheten är det så att det spelar inte så stor roll vem man älskar och vem man är kär i. Ödet tussar ihop två stycken som kan tänkas passa ihop, och sen får det vara så. Inget att göra åt.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Jag vill återkomma till det här med monogami.
Varför är människor monogama?
Det finns teorier om att vi, liksom vargen, började leva monogamt för att kunna samarbeta om jakten. Men den teorin håller inte, eftersom när vi människor jagade var det männen som skötte den biten.
Det finns också teorier som säger att det har vuxit fram i vår kultur för att skapa mer lugn och harmoni bland folket. Dvs mindre rivalitet mellan människor.
Jag vet inte vad jag ska tro.
Och jag tycker det är ett dumt påfund. Varför ska man satsa allt på ett kort, när vartannat äktenskap ändå går åt pipan? Hur naiva är vi?
Att bara ha en partner innebär ju att man faller så mycket hårdare än om man har fler, när kärleken inte håller.
Tänk att ha typ 5 st pojkvänner. Förlorar man då en - ja, tuff luck. Men du har 4 kvar!
Medan om man har 1 partner och förlorar den - poff så står du där ensam. Och nästan genast kastar du dig in i en desperat jakt efter en ny. För det är ju nästan tabu att vara singel i vårt samhälle. Iaf om man är 30+.
Istället för att ta vara på varje tillfälle som kommer, då slipper du både hjärtesorg och singelångest.
Det är en jättefin tanke, att man och kvinna ska hitta varann, bli förälskade, gifta sig och skaffa barn och sedan leva lyckliga tills döden skiljer dem åt.
Men titta på statistiken - det är MYCKET annat än döden som skiljer människor åt nuförtiden!















(En som fattat vad det går ut på)

Äh, bara lite tankar som rann ur mig när jag satt här i min ensamhet.

Nu ska jag gå och packa min lilla väska tror jag, så jag är redo att åka till pappa när Micke kommer hem med bilen. Wei, jag får köra idag! :D

Över och ut!
/Tilda

torsdag, november 09, 2006

Vi kommer att ses igen, det lovar jag dig!

Solen sken vackert över land och hav. Vattnet gnistrade och det var en mild bris i luften.
Jag hade bestämt mig för exakt vad jag skulle säga, jag hade gått igenom det i huvudet massor med gånger på bussen hem från skolan.
Men när jag såg dig stå där med händerna i fickorna och ett busigt leende på läpparna, då brast allt. Jag kunde bara inte säga det. Jag kunde inte säga något av det jag hade tänkt säga.
Vi sprang omkring och skrattade och busade som barn, för en stund glömde vi tid och rum.
Men till sist stod vi där, ansikte mot ansikte med det oundvikliga.
Vi pratade, och på någon konstigt vis fick jag fram ungefär vad jag ville säga.
Fast jag var inte villig att ge upp allt. Jag var inte villig att ge upp vår vänskap.
Och jag hoppas verkligen inte jag har förlorat honom helt, jag hoppas att han hör av sig när han känner sig mogen. Jag känner att det är något som saknas när jag inte kan ringa och prata med honom eller skicka ett meddelande och få svar nästan direkt.
Men han har lite att ta sig igenom själv just nu.

Kom ihåg vad jag sa vännen. Om du fortfarande vill tillbaka är det inte för sent, allt går om man vill.
Och kom ihåg det jag skrev på bänken.. Jag menade det! Jag menade det verkligen!

Vi kommer att ses igen, det lovar jag dig!


I know (I know)
You belong to somebody new
But Tonight you belong to me
Although (although)
we're apart
You're a part of my heart
And tonight you belong to me
Way down by the stream
How sweet it will seem
Once more just to dream
In the moonlight
My honey I know (I know)
With the dawn that you will be gone
But tonight you belong to me
Way down, way down along the stream
How very, very sweet it will seem
Once more just to dream
In the silvery moonlight
My honey, I know (I know)
With the dawn that you will be gone
But tonight you belong to me
Just to little old me

onsdag, november 08, 2006

Hur jag än gör...

Stämningen är inte alls bra här hemma.
All kärlek som någonsin var är som bortblåst.
Det som uttalas är sådant som är nödvändigt.
Typ man talar om att man går, var man går, när man kommer tillbaka.
Är det så det ska vara nu? Det är ju mitt eget fel i och för sig.

Hur väljer man mellan hallon och jordgubbar?
Båda är ju så himla gott!

Jag kan inte välja bort någon av dem.

Med facit i hand kanske jag borde stanna.
Stanna och kämpa. Kanske inte borde ge efter den här gången, för något som kanske ändå inte håller..
Men samtidigt så kanske jag borde ge mig och T en chans.
Och den kärlek som har legat och grott i drygt 4 år.

Hur jag än gör så kommer det att bli många tårar.
Hur jag än gör så kommer det att göra ont.
Hur jag än gör kommer jag att ge upp någonting som betyder så oerhört mycket för mig.
Hur jag än gör förlorar jag något värdefullt, som jag aldrig får igen.

måndag, november 06, 2006

Känslor och tankar och annat som ställer till det...

När jag söker fånga mina känslor från och till
så närmar jag mig sakta det jag längst där inne vill...

Hur säger man till nån att här tar vägen slut?
Och hur säger man till nån att hjärtat längtar ut?


För att kunna ljuga för dig måste jag ljuga för mig själv.
Men det börjar bli svårt att göra det.
Jag kan inte tänka klart längre. Allt bara snurrar i huvudet.
Vet varken ut eller in. Fast egentligen vet jag...

Vi borde ge det en chans. Vi borde...
Men tänk om det blir fel. Det finns så mycket att förlora.
Fast kanske är det så, att det finns mycket att förlora, men så mycket mer att vinna.
Hur vet man det? Det gör man inte... Man får chansa.
Ska vi göra det? Ska vi ta klivet?

Jag är så rädd just nu.

Jag börjar undra om människan verkligen är skapta för att vara monogamiska.





Här är en fin låttext som K visade för mig.

Here we lay face to face once again
The silence cuts like a knife as we pretend
And I’m wondering who will be the first
To say what we both know
We’re just holding on to “could have been’s”
And we should be letting go

It feels like you’re a million miles away
As your lying here with me tonight
And I can’t even find the words to say
I can’t find a way to make it right
And we both know that the stories ending
We played the part but we’re just pretending
And I can’t hide the tears
Cause even though you’re here
Feels like you’re a million miles away

Away…

Was it me? Or was it you?
That broke away from what we were
It’s like the seasons love has changed
And every time I think about it
It tears me up inside
Like the rivers of emotion
But I’ve got no more tears to cry

It feels like you’re a million miles away
As your lying here with me tonight
And I can’t even find the words to say
I can’t find a way to make it right
And we both know that the stories ending
We played the part but we’re just pretending
And I can’t hide the tears
Cause even though you’re here
Feels like you’re a million miles away

A million miles away…

We can try to talk it over
But we’ve walked that road before
Boy our song has played its last note
And we both know for sure
That it’s time to close that door

It feels like you’re a million miles away
As your lying here with me tonight
And I can’t even find the words to say
I can’t find a way to make it right
And we both know that the stories ending
We played the part but we’re just pretending
And I can’t hide the tears
Cause even though you’re here
Feels like you’re a million miles away

Away…

Bowling och film under helgen

Idag har man bowlat hela dagen, totalt 24 serier. Fast det var ju mix, så det blir ju som 12. Men ändå.
Det gick skit i Uppsala, Micke förstörde allt :P Haha neeej då, ingen av oss spelade bra.
Det gick bättre i Norrtälje, men DÅ var det faktiskt Micke som förstörde allt. Han missade fler spärrar än jag, både 10:an och 7:an flera gånger! Sen att jag sopade bollen i röret efter en dubbel, det var en heeelt annan femma ;P

Har sett massa film i helgen och mer lär det bli. T och jag är inne i ett film-stråk.
Vi ska se ALLT som går att se! :D Nä inte allt. För T är för rädd för skräckisar, hihihi..
Men inget slår Heartbreak Hotel hittills!

Förhoppningsvis får jag tillbaka min visningsportfölj imorrn, ska bli spännande.
Och så ska jag ta en tripp till Hallunda också och hälsa på J och E. :)
Sen blir det mer bowling på kvällen - korpen. Men det är ju bara 3 serier som tur är.

Nej nu ska jag återgå till att göra ingenting.
Hejrå!

lördag, november 04, 2006

Jobbigt

Mmm det är lite jobbigt nu. Med sambon..
Igår var det stelt.
Men T kom hit och höll mig sällskap och tröstade mig lite. Han sa inte mkt, han bara fanns här, och kramade mig. Det räckte.
Vi såg Ice Age 2 också. Fick man le lite. Åt tokiga Sid. "Små mamuttar, små mamuttar, snart finns dem inte mer". *asg*
Tror T:s flickvän var mindre glad igår, men det finns inget jag kan göra åt saken. T är min vän, jag måste få luta mig mot hans axel när jag har det jobbigt.

Nu vet jag inte hur det blir men vi får väl ta en dag i taget och se vad som händer.
Jag älskar honom ju, det gör jag. Men hur länge orkar jag jobba för det här förhållandet själv, det är väl det som är frågan. Och hur länge orkar jag handskas med allt annat som är..?

Var och tände ljus på kyrkogården idag. För mormor och för Märta och för morfar Olle.
Det var en fin stund, vi bara stod där tysta och tittade på ljusen och på snöflingorna som dalade ner från himlen.

Appropå snöflingor, idag fick jag värsta jul-dillet. Julskivan snurrade i stereon och jag satt och julrimmade lite :) Sånna där allmäna rim som går till alla klappar, eftersom jag inte vet vad jag ska köpa än.
Ni kan få ett smakprov, ett riktigt jobbigt rim som jag kom på som man säkert kan driva släkt och vänner till vansinne med, eftersom det kan byggas på hur långt som helst! :D

Det är inte en yxa
och det är inte en byxa.
Det är inte en cykel
och det är inte en nyckel.
Det är inte en badboll
och inte ett parasoll.
Men det är i alla fall nåt bra.
Gissa den du, haha ha haha...




Över och ut
/Tilda

fredag, november 03, 2006

Lotta Engberg är bra - hon vet precis hur jag känner!

Varje gång jag ser dig blir jag mera säker på
att du är all min längtan, den jag lever för att få.
Om än solen slutar skina är du ljuset i min värld
och jag ska aldrig, aldrig lämna dig.
Stunderna du ger mig är de finaste jag har
och när vi är tillsammans föds en dröm som stannar kvar.
Det är drömmen att få leva riktigt nära dig var dag.
Nej jag ska aldrig, aldrig lämna dig.

Alla lyckliga stunder som vi delar just vi två.
Alla lyckliga stunder bär vi med oss vart vi går.
På vår resa genom livet, genom dagar som bli år,
ska vi ge varann en vänskap som består.

Tiderna förändras men jag känner nu som då,
en inre frid och lycka och jag vet att du förstår
att de moln som finns på himlen månste finnas där ibland.
Men jag ska aldrig, aldrig lämna dig.

Alla lyckliga stunder som vi delar just vi två.
Alla lyckliga stunder bär vi med oss vart vi går.
På vår resa genom livet, genom dagar som bli år,
ska vi ge varann en vänskap som består.
Alla lyckliga stunder som vi delar just vi två.
Alla lyckliga stunder bär vi med oss vart vi går.
På vår resa genom livet, genom dagar som bli år,
ska vi ge varann en vänskap som består.

...ska vi ge varann en vänskap som består.

torsdag, november 02, 2006

Fast i snökaoset - en väntans dag

Vi blev rekomenderade att gå på Älvsjömässan eftersom det just den här veckan riktade sig till lärare och blivande lärare. Så jag tänkte att jag är väl duktig och går på den då. Och det gjorde jag. Pendeln kom till Älvsjö vid 10-tiden, jag skulle träffa de andra där vid halv elva så jag satte mig ner och väntade. Efter en halvtimme hade alla kommit dit och vi gick in på mässan.
Det var en rätt tråkig mässa. Det fanns vissa intressanta inslag men vi var överens om att det riktade sig nog mest till utbildade lärare som jobbade i skolan, inte oss blivande lärare.
Efter ett par timmar begav jag mig till Akademibokhandeln på Mäster Samuelgatan. Var ju tvungen att ha tag på två böcker till kursen som inte fanns på bokus.se
Men det såg ut som att jag skulle behöva vänta på dem också. Den ena skulle komma in imorgon, alltså som idag. Den andra var slut på förlaget och det kan dröja veckor för den att komma.
Så då begav mig jag till skolan eftersom jag hade ett sent seminarium. Jag kom dit alldeles för tidigt och det slutade med att jag gick till biblioteket och slog mig ner vid en dator medan jag väntade. Där satt jag i ungefär tre kvart.
Sedan gick jag på mitt seminarium, det var lagom givande eftersom jag redan hade hört allt en gång. Men det var iaf kul att se alla som var i Norrtälje-gruppen. Det var inte fler än 17 st, visserligen var två borta men ändå. Färre än 25 st är inte en full klass för mig.
Sen gjorde jag sällskap med Sanna till bussen. Vi missade nästan precis bussen för den gick precis då. Men den stannade så snällt och släppte på oss och några till. Vi slog oss ner och satt och småpratade lite. Vi märkte efter ett tag att det gick väldigt långsamt framåt och när vi hade kommit till universitetet stod det helt still. Vi tittade på klockan med jämna mellanrum och den tickade och tickade medan vi inte kom någonvart. Rätt vad det var fanns inte busschauffören på plats längre och då tänkte vi: Jasså kaptenen övergav skeppet först av alla?
Vi fick till sist information om att både två och tre bussar blockerade vägen, en av dem var en dragspelsbuss som hade vikt sig och blockerade båda körfälten.
I totalt 3 timmar satt vi i den förbannade bussen och väntade. Då fick de slutligen bussen lite ur vägen så att vi kunde köra fram. Men då fick busschauffören ett radioanrop där det meddelades att bussen absolut inte fick köra någonstans med passagerare i för det var för riskfyllt. Så vi fick gå av bussen efter all den väntan.
Susanna och jag tog oss till tunnelbanan. Jag hade tagit kontakt med Jens och jag skulle ta pendeln till Sollentuna Station så jag kunde få sova där. Susanna skulle åka till Tekniska och ta Roslagsbanan, sedan skulle hennes föräldrar hämta henne i Åkersberga.
Jag vinkade av Susanna vid Tekniska och fortsatte sedan på egen hand till T-centralen. Jag pressade mig fram genom hundratals stressade människor och kom slutligen fram till det spår där jag förmodade att tåget mot Sollentuna Märsta skulle gå från. Det stod nämligen inte vilket spår men jag gissade och jag gissade nog ganska rätt.
Där stod att det att pendeln mot Märsta skulle ha gått 19,35 men var försenad till 20,29. Jag kollade min klocka. 20,20. Perfekt, då kunde jag ta den. Jag gick upp på spåret, ut i kylan. Usch vad det blåste kallt. Det fanns en liten väntsal men den var smockfull. När jag hade stått där i vad som verkade vara en evighet började jag fundera på om tåget någonsin skulle komma. Jag trängde mig in i den lilla väntsalen för där fanns en tavla med tågtider. Det visade sig att tåget var inställt. Nästa tåg skulle gå 20,50.
Tiden flyttades ytterligare fram och ytterligare fram medan jag bara stod där och väntade. 21,05 var den slutgiltiga tiden. Men klockan blev både kvart över nio och halv tio och inga nya uppgifter kom. Till slut ändrades tiden igen till 22,18. Då gav jag upp.
Jag gick tillbaka till tunnelbanan och ringde förtvivlat till Micke. Vid den där tidpunkten var jag gråtfärdig. Jag var ju alldeles ensam och ingenstans att ta vägen. Jag var rädd att jag skulle behöva sova där mitt på centralen.
Micke ringde tillbaka lite senare och sa att jag skulle ta mig till Sergels torg och till Appelbergsgatan för jag skulle få sova hos hans mormor.
Jag gick ut i snålblåsten igen och gick och gick. Vägen kändes lång men det var den egentligen inte. Det var bara jag som var så oerhört trött, hungrig och kall efter all väntan.
Slutligen kom jag fram och mormor Gerd tog emot mig med öppna armar. Hon gjorde ett par mackor till mig, sedan bäddade hon ner mig i sängen.
jag sov som en sten från kl tio till kl 9 idag.
Vilken mardrömsdag!

Idag när jag gick från mormor gick jag vägen förbi Akademibokhandeln för att köpa Billy Ehns bok. Men den hade fortfarande inte kommit så det verkar som om jag får vänta lite till på den.
Jag kom hem här i lägenheten ungefär halv ett. Och jag har nog aldrig varit så glad att vara hemma som jag var då, och är fortfarande.

onsdag, november 01, 2006

Envisheten har segrat!

YES!!!!! Norrtälje here I come! lyckades slutligen byta partnerområde! Vet inte hur, men Gud kanske inte hatar mig trots allt :P
Inget kan få mitt humör ur balans idag! Trodde jag... Tills för en liten stund sen.

Jag blir så irriterad. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Och det värsta är att jag sitter på all information som sabbar allt för all framtid.
Men den kan jag inte använda...

Anyway, inte min sak.


Vi kanske ska lägga ner? Eller vad vill du egentligen?

måndag, oktober 30, 2006

Mest skit idag

Japp så har det varit. Jag vaknade imorse och så var den dagen förstörd.
Har varit på introduktion till nya kursen idag och allt kändes bara usch och fy och blä och nä.
Vill inte, vill inte, vill inte!
Anki hade några bra ord, för hon kände lite som jag. Det var skönt för då kan det inte bara ha med Norrtälje-grejen att göra.
Nåväl orden var:

Ointresse
Fientlig
Håglös

Hur ska det här sluta? Kan knappast bli bra när man har sån här inställning från början. USCH!

Sen var det strul med abonnemanget med det löser sig nog nu tror jag. Hoppas jag!! Efter ca en halvtimme i telefonkö osv osv.

På väg hem i bussen när jag kände mig som mest nere, då tittade jag upp mot himlen. Och där lyste månen, lite svagt och lite suddigt, men den fanns där. Då log och och mådde genast bättre.

Ser fram emot fullmåne och stjärnklar himmel...