*going crazy*

Jag hatar att känna så här. Jag hatar det, jag hatar det, jag hatar det.
Du sa att det fanns en orsak. Men vilken är den då?
Det kan inte finnas en mening med att känna så här. Åtminstone inget som är bra..
Nån däruppe i det måste verkligen tycka illa om mig.. =(

Jag bara sabbar ju när jag känner så här. Bara sabbar och förstör. Eller hur? Visst är det så att du tycker det är jobbigt? Erkänn att du tycker att det är jobbigt! Klart du gör.. Och om inte, vad tycker du då? För nått måste du tycka och tänka! Kan inte bara vara jag som tycker och tänker..
Ååh jag är så dum. Så fel funtad.
Lyssna på mig. Här sitter och skriver frågor rakt ut i luften. Herregud. Get over it!!
Om det ändå vore så lätt...

Nåja skitsamma i det nu. Ändå ingen som bryr sig.. Allra minst.. Äh..



Vi köpte nytt vardagsrumsbord idag. På Mio. Skitsnyggt! Och billigt, rea! =D 700 kr.
Alla som vill komma och titta är välkomna. Vi får inte besök så ofta, hehe =)
Nej nu ska jag fortsätta med mitt parti poker som jag håller på med.


By the way.. Saknar mammas Whitney Houston-skiva. Riktigt många bra depplåtar där!
Här är en..

I know that when you look at me
There’s so much that you just don’t see
But if you would only take the time
I know in my heart you’d find
A girl who’s scared sometimes
Who isn’t always strong
Can’t you see the hurt in me?
I feel so all alone
I wanna run to you (oooh)
I wanna run to you (oooh)
Won’t you hold me in your arms
And keep me safe from harm
I wanna run to you (oooh)
But if I come to you (oooh)
Tell me, will you stay or will you run away
Each day, each day I play the role
Of someone always in control
But at night I come home and turn the key
There’s nobody there, no one cares for me
What’s the sense of trying hard to find your dreams
Without someone to share it with
Tell me what does it mean? (chorus)
I need you here
I need you here to wipe away my tears
To kiss away my fears
If you only knew how much...

Eum..

Har precis kollat färdigt på Mannen med Järnmasken. Skitbra film! Måste införskaffas till filmsamlingen.
Och som vanligt började man gråta i slutet. Finns det nån film som jag inte grinar till? Hmm..*tänker efter*..nä tror inte det. Vilken toffel jag är.

Låter som att Baste håller på att komma ur sin depression. Är glad för det.

Vet egentligen inte vad jag ska skriva. Skrev mest för att jag inte skrivit på ett tag. Bloggar ungefär lika ofta som jag tränar numera.. Usch och fy på mig vad lat jag är. Och det är inte ens jobbigt att träna, kan ju göra det framför tv:n liksom. Nej, skärpning nu Tilda! Visa dom att Tjockisen också kan!

Nej nu ska jag spela nått online-spel tror jag.
Måste ladda på mitt premium på Blip också så jag kan spela mera gurka.

/Tilda

Oh, well, there's still tomorrow...

Igår var en skoj dag.
Spelade badminton. Det var dock inte som jag väntat mig. Hon tränaren där, jag hade lite svårt för henne.. Men jag har mina idéer på hur jag ska lösa det, så vi får väl se hur det blir med det där..

På kvällen var jag på Bistro, det var karaoke. Var där med Monkan, Niklas och Baste. Sjöng några låtar. Det var kul. Riktigt kul! Hade det inte varit en "school-night" hade jag stannat länge. Thanks for bringing me along guys!

Jaha, nu sitter man här i sin ensamhet.. Och det kommer man att göra hela kvällen..
Kan inte förneka att jag är besviken.. Men jag kan heller inte påstå att jag är förvånad. Det blir alltid så här..
Sedan sitter jag här och gråter hela kvällen.. Hatar att vara själv. Mitt liv är en enda röra. Lägenheten är också det. Borde städa men jag orkar inte. Känner inte för någonting just nu, inte ens för att blogga.. Men jag gör det ändå.. Det enda jag känner för är en varm kram..


Sist sa du att om jag hade bett dig stanna den där kvällen hade du gjort det. Om du hade vetat att jag var så ledsen, då hade du stannat.. Undrar om det gäller den här gången också? Nej, kan inte begära det av dig.
Jag är en stor flicka, jag får väl klara mig själv.. Men varför känner jag mig så då liten på jorden? Så liten och så ensam..

Kom på en bra låt. Måste nog rippa den så jag kan ha den på datorn.
Skriver texten här. Someone might recognize themselves..

Since you've been gone I've been lonely
Longing to be with you only
Maybe there's still is a way
I could find you and say.. just how I feel
I can't believe that it's over
Wished somehow I could have showed her
All that was inside my heart 'stead of playing the games
You might have stayed..
(Funny just the other night).. I was thinking
(I wondered if you ever think).. about me
(I call you on the phone).. there's no answer

Oh well.. There's still tomorrow
Oh well.. I'll try again
Oh well.. Maybe just maybe..

Since you've been gone I've been lonely
Longing to be with you only
If there's a way I could beg you to stay
Would you please.. stay with me?
(I was thinking maybe I).. could come over
(Hoping that we could finally).. work this out
(Even if tonight) ..we don't dont find an answer

Oh well... There's still tomorrow
Oh well.. I'll try again
Oh well.. Maybe just maybe..

If I had another chance
We would stand hand in hand
You'd be my girl
I'd be ur man
Oh well.. maybe just maybe we can...

I still call you on the phone.. still no answer..
Maybe later on I'll try.. one more time
Or am I just a fool? To keep trying..
Oh well.. There's still tomorrow
Oh well.. A fool's what I am
Oh well.. Maybe just maybe..
Oh still there's still tomorrow
Ohhh well
Maybe just maybe..
See if I bend on my knees and give you all of me
Oh well there's still tomorrow
Oh well I'll try again
Oh well.. please.. just maybe
Since you've been gone.. I've been lonely..

Bilder

Veckan lider mot sitt slut. Skönt. Inte för att det har varit nån direkt påfrestande vecka. Men ändå.
Nästa veckan sätter skolan igång på allvar. Det ska bli kul att få nått att bita i igen! Matten blir väl tuffast. Men jag ska klara den! Satsar ju på G men ett VG vore ju inte alls fel alltså!

Vet egentligen inte vad jag ska skriva.. Skulle jag släppa på spärrarna skulle det bara flyga ur mig ord och fingrarna skulle smattra mot tangenterna som aldrig förr. Men nu har jag verkligen jobbat med att försöka se livet ur en positiv synvinkel och jag har stängt in alla känslor så då vore det ju synd om de ska komma fram igen...

Jag har lagat mat idag, alldeles själv, och jag menar verkligen LAGAT mat, från grunden. Jag har gjort köttfärslimpa! Det blev smarrigt, fast nästa gång ska jag tänka på att krydda lite mera (jag brukar vara snål med sånt) samt att den nog kan stå inne en stund till.

Anders var här för en stund sedan och lämnade en skiva med bilder från alla klassfester som vi hade under gymnasietiden. Jag saknar faktiskt min klass!
Bara för det blir jag tvungen att lägga in lite kul bilder på dom här! :)

Nu är måttet nästan rågat

Igår pratade vi ut ordentligt. Vi behövde det. För nu är måttet nästan rågat vad det gäller Micke och hans jobb.
Igår (söndag) var vi och hälsade på min bror. Haha, det tog ett tag att hitta dit. Micke påstår att jag är en usel kartläsare, har ingen aaaaning om vad han fick det ifrån.
Men slutligen kom vi dit iaf.
När vi hade varit där i 10 minuter-en kvart så ringer hans telefon. Jag tänker: Nej, låt det INTE vara Pelle!
Men det var det. Och han sa att Micke måste komma och jobba omedelbart. Och vad gör den alldeles för snälla Micke? Han ger mig en bussremsa, pussar mig på kinden och säger: Ses sen älskling.
Hallå?? Vi är i Sollentuna, hos min bror och mina brorsdöttrar som jag träffar inte alltför ofta. Och han bara drar?? Hur kunde han göra så? Tror han att Pelle skulle göra samma sak för honom? Haha, nej du, för de vet att han är för snäll och de utnyttjar det till max. Han erkände till och med själv att du inte trodde Pelle skulle göra likadant.

Men igår när han kom hem från jobbet satte vi oss i alla fall ner för att prata allvar. Jag kände att vi behövde det, för när jag kom hem från min bror var jag färdig att packa väskan och ge mig av...
Men någonting fick mig att stanna kvar. Det var min kärlek till honom, och hans kärlek till mig. Jag vet att han älskar mig, jag bad honom bara att se över dina prioriteringar. Han måste visa att han åtminstone FÖRSÖKER prioritera mig, jag är hans flickvän! Sedan att det inte alltid går, det förstår jag också. Men jag orkar inte leva med honom om bowlingen och jobbet ALLTID ska komma före. Då kanske han inte ska ha flickvän...

Jag vill inte lämna dig! För jag älskar dig, jag älskar dig av hela mitt hjärta och hela min själ! Det vet du!
Men ibland känns det som du tar för givet att jag står ut med vad som helst, och då måste jag sätta ner foten och visa att det gör jag inte alls!
Det är inte så svårt att prioritera den man älskar. För mig är det bara helt naturligt!

Jag älskar dig Mikael! Svik mig inte nu...

Frustration

Känns som jag bara slösar min tid. Gör inget om dagarna. Men när det väl dyker upp nått kul att göra, då har jag ingen lust. Jag känner mig liksom rastlös och orkeslös på samma gång.
Fick en bra sammanfattning av det av en god vän; frustration.
Kanske blir lite mer strukturerat när jag börjar plugga igen. För så här var jag aldrig på gymnasiet. Iaf inte samma grad av frustration.

Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva här.
Solen strålar och himlen är blå, allt är ju perfekt. Så vad finns att klaga på liksom?


Nu ska vi se vad morgondagen har att bjuda på.
Every day comes with its own surprices.
Eller hur är det du brukar säga?


Över och ut
/Tilda

Charader och fasader...

...är det så du vill ha det? Fine, då ska du få det.
Från och med nu...så ska allt vara bra. Allt ska vara perfekt, hela tiden. Inget gnäll och vare sig det ena eller det andra. I min värld skiner alltid solen, himlen är alltid blå och kärleken alltid blomstrande.
Falska charader och fasader ska jag visa för dig så du slipper ha det mer jobbigt.


Jag vet inte hur jag ska göra med bowlingen. Känns som jag vill lägga av. Vill bara vara supporter. Att titta på när andra spelar, det tycker jag är roligt. Men det har blivit en tung belastning att spela själv. Jag hittar inte gnistan, jag hittar inte glädjen.
Det känns ju så dumt nu när jag har fått presentkort på klot och allting.
Mamma frågade mig förut vilken som var den bästa julklappen. Jag såg på henne att hon ville att jag skulle säga presentkortet. Det var ju så mycket pengar liksom. Och de vet ju (tror ju) att jag brinner för bowlingen.
Men jag kunde inte säga det för det var inte sant. Jag sa bara: Oj det är svårt, det kan jag inte säga för jag fick ju så mycket..
Hur ska jag göra? Halva jag vill aldrig mer spela, halva jag vill få det att funka, vill utvecklas och bli bättre..


Jaja nu måste jag styra lite saker.
Jag ska gå och skina som en sol nu för att allt är så perfekt i min lilla värld.

/Tilda

Dumma dumma chefen

Gud vad jag inte tycker om min chef. Blotta åsynen av honom får mig att vilja kräkas.
Han bara förstör för mig. Ringer mig när som helst och bara säger åt mig att jag måste jobba. Och då måste jag fixa både det ena och det andra som inte han tycker att han hinner med. Utan en assistent skulle han inte vara ett skit. Och hans hemska brytning, och varje gång han säger S så tjuter det så där extremt irriterande.
GAAAHH, trött på honom kan man säga.
Skönt när det här veckan är slut. Då...aldrig mer!!
Och så stundar helgen. Vet att det är alldeles förbjudet att glädjas så mycket som jag gör åt den men jag kan bara inte låta bli. En liten liten röst i huvudet säger mig att det inte alls blir som jag har tänkt, det blir det aldrig. Men jag är ju van, det får bli som det blir. Har ändå inte planerat nå särskilt, ser bara fram emot den...
Och ser fram emot ikväll och ser fram emot när kvällen är över också.

Förlåt Anders för att jag inte kommer på ditt galaj. Some other time, ok bejb?

Ska hämta matteboken av Sanna idag. På onsdag rullar allt igång. Oj oj. Hur ska det gå?
Och en tant från CLL ringde idag och berättade att skrivarkursen som jag skulle gå inte blir av...=(
Den som jag hade sett fram emot så mycket. Så jag måste välja nått nytt när jag kommer dit på onsdag om jag vill ha några pengar. Och det vill jag ju :)

Snart åker Micke till sin tävling...och där är hon...
Usch, hemska tanke.

Över och ut
/Tilda

I try my hardest, just to forget everything...

Jaha så var man på jobbet igen då.
Fast jag kanske ska vara glad att jag sitter här och inte i kommunväxeln. Dels kan jag där omöjligt sitta på msn och blip och dels skulle jag ha behövt jobba hela veckan om jag var där..
Så nu är man ledig tisdag, jobbar halv dag onsdag, ledig torsdag, fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag och sen börjar skolan på onsdag nästa vecka. Känns lite overkligt och lite konstigt att helt plötsligt börja leva på bidrag igen och stressa med läxor. Men men, det får gå. En investering i min framtid.

Försöker verkligen att glömma. Att glömma allt...
Det är som Thova har sagt till mig vid något tillfälle; Varför är du aldrig nöjd?
Jadu, jag vet faktiskt inte. Egentligen är jag ju det, men sen blir det ändå en massa konstigheter.
Få se hur det går nu här framöver. Men jag ska klara det. Jag ska vara stark, jag ska vara glad, jag ska vara en vän, jag ska vara mig själv.

Nyårslöften ja..ett sådant hade jag. Jag bröt det idag. Haha, två dagar efter liksom..
Jag lovade att det inte skulle bli nån mer Billys Pizza till lunch. Men jag hann inte laga nått annat så jag tog en.. Och nu är det bara 2-3 kvar och då kan jag ju lika gärna äta upp dem så de tar slut. SEDAN ska jag hålla löftet. Jag ska! Det lovar jag! För nu är jag trött på gäddhäng och dubbelhakor. Nu ska Tilda bli smal och fit. Smalare iaf.. Då är det bäst jag kastar i mig Brago-kakorna också för om jag ska bli smalare får inget sådant finnas i min närhet. Då slinker det ner, förr eller senare.
Men jag har fått ett hjälpmedel. Ska hämta det idag.. :)

Nej, jobbet kallar. Bara en timme kvar som tur är.





Längtar...