Oj vad ont det gör..

Oj.. vad ont det gör..
Dessutom att man ska behöva läsa sig till att man har förlorat en vän..
Han kanske kunde ha talat om det.
Jaha, so this is it. Never again.. Aldrig mer ses, aldrig mer prata.
Wow.. hur ska jag klara det?
Vi har känt varann så länge.. så länge.. Vi delar så mycket.. minnen, känslor..
Allt är bara borta nu. Till och med vänskapen, som jag trodde skulle finnas kvar alltid.

Trodde att jag alltid skulle ha dig i mitt liv, på ett eller annat sätt.
Trodde att jag alltid kunde vända mig till dig när jag hade det svårt.
Trodde att jag alltid skulle dela skratt och tårar med dig.
Men oj så fel jag trodde..
Och oj vad ont det gör..

Det gjorde ont i onsdags redan..
Men det här.. det är tusen resor värre..
Jag känner verkligen hur hjärtat går sönder, bit för bit..



Till S: Varför måste du tvinga honom till det här?
Min pojkvän gör det inte.
Han vet att vi är vänner och han skulle aldrig drömma om att ta det ifrån mig.
Om du verkligen älskar honom..
Eller ja.. han kanske inte vill själv heller..
Nä, finns inga ord..



Jag går och tynar bort nu..
Hej då..