Det kan inte hjälpas. Det är sån jag är. Sitter här med mina kärlekssånger i öronen och stirrar på skärmen.
Men är det något jag har lärt mig så är det att kärleken i verkligheten är aldrig så vacker som i sånger eller filmer eller böcker. För då slutar det oftast lyckligt. Tjejen och killen, kvinnan och mannen.. de som ödet har bestämt ska få varann, de får varann..
Man lever INTE olyckliga i alla sina dagar.
I verkligheten är det så att det spelar inte så stor roll vem man älskar och vem man är kär i. Ödet tussar ihop två stycken som kan tänkas passa ihop, och sen får det vara så. Inget att göra åt.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Jag vill återkomma till det här med monogami.
Varför är människor monogama?
Det finns teorier om att vi, liksom vargen, började leva monogamt för att kunna samarbeta om jakten. Men den teorin håller inte, eftersom när vi människor jagade var det männen som skötte den biten.
Det finns också teorier som säger att det har vuxit fram i vår kultur för att skapa mer lugn och harmoni bland folket. Dvs mindre rivalitet mellan människor.
Jag vet inte vad jag ska tro.
Och jag tycker det är ett dumt påfund. Varför ska man satsa allt på ett kort, när vartannat äktenskap ändå går åt pipan? Hur naiva är vi?
Att bara ha en partner innebär ju att man faller så mycket hårdare än om man har fler, när kärleken inte håller.
Tänk att ha typ 5 st pojkvänner. Förlorar man då en - ja, tuff luck. Men du har 4 kvar!
Medan om man har 1 partner och förlorar den - poff så står du där ensam. Och nästan genast kastar du dig in i en desperat jakt efter en ny. För det är ju nästan tabu att vara singel i vårt samhälle. Iaf om man är 30+.
Istället för att ta vara på varje tillfälle som kommer, då slipper du både hjärtesorg och singelångest.
Det är en jättefin tanke, att man och kvinna ska hitta varann, bli förälskade, gifta sig och skaffa barn och sedan leva lyckliga tills döden skiljer dem åt.
Men titta på statistiken - det är MYCKET annat än döden som skiljer människor åt nuförtiden!
(En som fattat vad det går ut på)
Äh, bara lite tankar som rann ur mig när jag satt här i min ensamhet.
Nu ska jag gå och packa min lilla väska tror jag, så jag är redo att åka till pappa när Micke kommer hem med bilen. Wei, jag får köra idag! :D
Över och ut!
/Tilda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar