Du är alltid med mig i hjärtat

And so I ask myself
do I love you so much
that I´m willing to let you go?
At the tip of my tongue
the answer was yes
but at the bottom of my heart
I´m wondering
did I say that?

~Meatloaf~

Ingenting du säger/skriver kan få mig att bry mig om honom mindre.
Han är alltid en del av mig, även om vi aldrig träffas eller ens pratar igen.
Ingen kan ta mina minnen och känslor ifrån mig.
Jag är inte sårad för att ni är tillsammans, kan du fatta det?
Jag är glad! För då vet jag att han är lycklig!
Det jag är ledsen för är att det ska kosta honom vår vänskap.
Men någon gång i framtiden kanske han känner sig mogen att träffa mig igen, prata med mig igen.
Någon gång om sisådär sex år kanske *blinkar* Glöm inte vännen.. ;)
Oavsett om det nu tar sex år eller två veckor, eller en evighet, så kommer jag alltid att älska honom som min vän. Och jag kommer ha honom med mig i tankarna genom livets alla överraskningar.
Och jag hoppas att när han väl känner sig mogen, att det då är HANS eget val, inte ditt.
Men hoppas kan man väl alltid..
Vet inte vad du riktigt begär av mig tjejen. Jag har lämnat er ifred nu, på obestämd tid. Men i min egen blogg måste jag väl få skriva av mig?
````````````````````````````````````````````````````````````````````````
Lägger in texten från Winnerbäcks Kom änglar.
Den beskriver så bra hur jag känner i detta nu.
Och den är så oerhört vacker!

*****

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet.
Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet.

Och det blod som jag trodde var stilla
det fick du att rinna
och den uppgivna röst som jag nyttjat så illa
fick du att försvinna.

Och jag somna den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria.
Men det visa sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria.

Och den stund som jag kände så nära
var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära
dom gick därifrån.

Kom änglar, kom älvor, det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nå vis
det fryser nu sakta till is.

Och natten som kom sov du vaken och drömde om allt,
allt som vi kunnat göra.
Om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt.
Om nån att beröra.

Och jag kunde ha gjort vad som helst
för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten.
Jag liksom föll över kanten.

Kom änglar, kom älvor, det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nå vis
det fryser nu sakta till is.

Den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat.
Där satt jag med mina grönbruna ögon och såg med blåögd blick
på allt jag hade förstorat.

Så kom änglar och ta mig till honom
och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för honom nån annanstans.

Kom änglar, kom älvor, det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nå visdet fryser nu sakta till is.

Kom änglar, kom älvor, det börjar bli kallt,
graderna sjunker så fort överallt
och här sitter jag och baddar såren med salt
medan allting fryser till is.

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...

*****