Det här med drömmar

God morgon!

Det här med drömmar är väl allt bra lustigt alltså. Iaf tycker jag det, som ofta drömmer så knasiga saker.
Natten till söndagen drömde jag nämligen att jag var någonstans (inte hemma alltså) och hade ett gäng nära och kära med mig. Vi satt allihop på en balkong och tittade ut över en vacker solnedgång. Ni vet en sådan där där himlen spricker upp i alla möjliga färger. Det var gult och rött och lila, det var superfint. Jag hade ju såklart tagit med mig kameran dit vi nu hade åkt ifall att det skulle dyka upp något fint motiv. Och här hade jag nu mitt motiv så jag sa till de andra: Jag går in och hämtar kameran för det här måste jag bara fota!
När jag öppnar kameraväskan ligger Mickes rakapparat där, varpå jag utbrister: neeej! Då kommer Micke och frågar varför jag ropar nej och jag säger att hans rakapparat ligger i min kameraväska. Han frågar lite dumt: Varför då?
Sedan var drömmen slut. Helknäppt.

Inatt var det som om jag skulle kompensera för att Mickes rakapparat hade ersatt min kamera för ikväll drömde jag att jag och mamma var ute och gick längs en stig. Jag hade kameran med mig såklart. Sedan dök det upp något som jag ville fota, jag minns inte riktigt vad det var faktiskt. När jag tittar ner i kameraväskan ser jag att det ligger ett objektiv där som jag inte känner igen varpå jag säger: Nämen, har jag ett till objektiv som jag inte visste om? Mamma svarar: Ja det verkar ju så.
Sedan var drömmen slut. Tror objektivet förresten var ett vidvinkel.

Snacka om att jag har fått foto på hjärnan :P

Brukar ni komma ihåg era drömmar?