Det filosofiska inlägget jag lovade

Igår kväll lovade jag ett lite filosofiskt inlägg så här på morgonkvisten. Och jag håller vad jag lovar så här kommer det.

Varför känns det okej att jag själv åker iväg och lämnar alla nära och kära kvar hemma men inte okej att någon man står nära gör samma sak medan jag själv är kvar hemma? Varför är det så lätt att lämna men så svårt att bli lämnad?
Vad hände med den gamla klassikern "du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad"? Jag visste inte att dubbelmoral var inne igen.
Inser vi ens detta? Eller är det bara naturligt, mänskligt, egoistiskt beteende och tänkande?

Håll tillgodo med dessa filosofiska frågor, det är sånt jag funderar på när jag har för mkt fritid att göra av med.