Ingenting är självklart

Gluttade lite på GE-galan. Och jag blir så irriterade på när kommentatorerna tar segrar för givet. Som med Kallur. Visst, hon är gryyyyym! Men att säga att det känns onödigt att nämna något motstånd när det knappt finns något, det är så jävla fel. Även om hon krossar de flesta, så ska loppet ändå göras! Och vad som helst kan hända på 60 m. Hon kan snubbla, tappa en sko, stuka tån, vad som helst. Och hon kan faktiskt ha en dålig dag också, även om det känns ganska långt borta.

Håller ni med om vad jag säger? Är jag realist eller pessimist?