Jag bjuder på ett riktigt trist och töntigt inlägg. Varsågoda:

Jag sitter och spelar lite Sims så här på kvällkvisten. Och för er som inte vet det så är det ett spel där man har en familj som man styr. De jobbar, skaffar barn, träffar vänner etc.
Och just som jag sitter här slänger jag då och då ett öga på klockan och suckar varje gång jag tänker på att den tickar framåt, mot läggdags, mot natt, mot morgon och en ny dag - en arbetsdag. Jag har verkligen ingen lust att jobba.
Då önskar jag att jag kunde göra som i Sims - pausa en stund, gå ifrån och göra något annat.
Men i verkliga livet kan man inte pausa tiden. Det är synd, speciellt i stunder när man känner så här.